Psaltaren 25

1 En Psalm Davids. Efter dig, Herre, längtar jag.

(Af David.) HERRE, jeg løfter min sjæl til dig

2 Min Gud, Jag hoppas uppå dig; låt mig icke komma på skam, att mine ovänner icke skola glädja sig öfver mig.

min Gud jeg stoler på dig, lad mig ikke beskæmmes, lad ej mine Fjender fryde sig over mig.

3 Ty ingen kommer på skam, den dig förbidar; men de löse föraktare komma på skam.

Nej, ingen som bier på dig, skal beskæmmes; beskæmmes skal de, som er troløse uden Grund.

4 Herre, visa mig dina vägar, och lär mig dina stigar.

Lad mig kende dine Veje, HERRE lær mig dine Stier.

5 Led mig i dine sanning, och lär mig; ty du äst den Gud, som mig hjelper; dagliga förbidar jag dig.

Led mig på din Sandheds Vej og lær mig, thi du er min Frelses Gud; jeg bier bestandig på dig.

6 Tänk Herre, på dina barmhertighet, och uppå dina godhet, den af verldenes begynnelse varit hafver.

HERRE, kom din Barmhjertighed i Hu og din Nåde, den er jo fra Evighed af.

7 Tänk icke uppå mins ungdoms synder, och min öfverträdelse; men tänk uppå mig, efter dina barmhertighet, för dina godhets skull, Herre.

Mine Ungdomssynder og Overtrædelser komme du ikke i Hu, men efter din Miskundhed kom mig i Hu, for din Godheds Skyld, o HERRE!

8 Herren är god och from; derföre undervisar han syndarena på vägenom.

God og oprigtig er HERREN, derfor viser han Syndere Vejen.

9 Han leder de elända rätt, och lärer de elända sin väg.

Han vejleder ydmyge i det, som er ret, og lærer de ydmyge sin Vej.

10 Alle Herrans vägar äro godhet och sanning, dem som hans förbund och vittnesbörd hålla.

Alle HERRENs Stier er Miskundhed og Trofasthed for dem, der holder hans Pagt og hans Vidnesbyrd.

11 För ditt Namns skull, Herre, var mine missgerning nådelig, den stor är.

For dit Navns Skyld, HERRE, tilgive du min Brøde, thi den er stor.

12 Hvilken är den der fruktar Herran, han skall lära honom den bästa vägen.

Om nogen frygter HERREN, ham viser han den Vej, han skal vælge;

13 Hans själ skall bo i det goda, och hans säd skall besitta landet.

selv skal han leve i Lykke og hans Sæd få Landet i Eje.

14 Herrans hemlighet är ibland dem som frukta honom; och sitt förbund låter han dem få veta.

Fortroligt Samfund har HERREN med dem, der frygter ham, og han kundgør dem sin Pagt.

15 Mine ögon se alltid till Herran; ty han skall taga min fot utu nätet.

Mit Øje er stadig vendt imod HERREN, thi han frier mine Fødder af Snaren.

16 Vänd dig till mig, och var mig nådelig; ty jag är ensam och elände.

Vend dig til mig og vær mig nådig, thi jeg er ene og arm.

17 Mins hjertans ångest är stor; för mig utu mine nöd.

Let mit Hjertes Trængsler og før mig ud af min Nød.

18 Se uppå min jämmer och eländhet, och förlåt mig alla mina synder.

Se hen til min Nød og min Kvide og tilgiv alle mine Synder.

19 Se deruppå, att mine fiender så månge äro, och hata mig med orätt.

Se hen til mine Fjender, thi de er mange og hader mig med Had uden Grund.

20 Bevara min själ, och fräls mig; låt mig icke komma på skam, ty jag förtröstar uppå dig.

Vogt min Sjæl og frels mig, jeg lider på dig, lad mig ikke beskæmmes.

21 Fromhet och rätthet, bevare mig; ty jag förbidar dig.

Lad Uskyld og Retsind vogte mig, thi jeg bier på dig, HERRE.

22 Gud löse Israel utaf allo sine nöd.

Forløs, o Gud, Israel af alle dets Trængsler!