Psaltaren 22
1 En Psalm Davids, till att föresjunga, om hindena som bittida jagad varder. Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig? Jag ryter; men min hjelp är fjerran.
Ka Khawsa, ka Khawsa, kawtih nani ceh taak vik? Ikawtih a hul kaana ak hla na awm hoe nawh, kak khy awi awhkawng ak hla na na awm hy voei?
2 Min Gud, om dagen ropar jag, så svarar du intet; och om nattena tiger jag ock intet.
Aw Bawipa, dai awh khy nyng, cehlai am nim hlat tiksaw than awh awm am sit thai nyng.
3 Men du äst helig, du som bor ibland Israels lof.
Cehlai nang taw thlak ciim na boei ngawihdoelh awh ngawi nawh; Isarelkhqi a zoeksang na awm hyk ti.
4 Våre fäder hoppades uppå dig; och då de hoppades, halp du dem ut.
Ami pakhqi ing nang ce ni ypna unawh; a mingmih ing ami ypnaak a dawngawh nang ing cekkhqi ce hul hyk ti.
5 Till dig ropade de, och vordo hulpne; de hoppades på dig, och vordo icke till skam.
Na venawh amik khy awh ce hul na awm uhy, nang ce ami ni ypnaak dawngawh amik kaw am boet hy.
6 Men jag är en matk, och icke menniska; menniskors gabberi, och folks föraktelse.
Kai taw thlanghqing na am awm voel nyng, ceilaak nani ka awm hawh, thlang ak kqawnseet ingkaw thekhanaak na awm nyng.
7 Alle de som mig se, bespotta mig, gapa upp med munnen, och rista hufvudet:
Kai amik hukhqi boeih ing ni qaih na uhy; a hui ni mele sih unawh, ami luu ni hyl sih uhy.
8 Han klage det Herranom; han hjelpe honom ut, och undsätte honom, om han hafver lust till honom.
Bawipa ypna saw; Bawipa ing hul thaw voei. Anih ing hul thaw voei, anih ak khanawh ak kaw a law soeih koenoek,” ti uhy.
9 Ty du hafver dragit mig utu mitt moderlif; och vast min tröst, då jag än vid mine moders bröst låg.
Cehlai nang ing zenbu ak khui awhkawng nik plawk nawh; ka nu suk ka awk hui awh awm namah ce ni ypna sak hawh hyk ti.
10 På dig är jag kastad utaf moderlifvet; du äst min Gud, allt ifrå mine moders lif.
Ka thang cyk ca awhkawng namah awh peek na awm hawh nyng saw, ka nu puk khuiawh ka awm awhkawng nang taw ka Khawsa na awm hyk ti.
11 Var icke långt ifrå mig; ty ångest är hardt när; ty här är ingen hjelpare.
Ak hla na koeh ni awm taak hoe, kyinak ing ni zoe law nawh anik hulkung u awm am awm hy.
12 Store stutar hafva belagt mig; fete oxar hafva omhvärft mig.
Vaitaw am caikhqi ing nik chung unawh, Bashan a vaitaw am cai ak tha ak awm awmkhqi ing nik chung khoep uhy.
13 De uppgapa med sin mun emot mig, såsom ett glupande och rytande lejon.
A kawk doena a ai kawi qamsa ak phu pat pat samthyyn ing am kha ang khara nawh ning hawi sih hy.
14 Jag är utgjuten såsom vatten; all min ben hafva skiljts åt; mitt hjerta i mitt lif är såsom ett smält vax.
Tui amyihna hawk na awm nyng saw, ka quh cawngkhqi pet hoh hoh boeih hy. Kam thin ve khawi-ut amyihna paan nawh kak khuiawh a tui na tle boeih hy.
15 Mina krafter äro borttorkade, såsom ett stycke af en potto; och min tunga lådar vid min gom, och du lägger mig uti dödsens stoft.
Kak thaawmnaak awm am keek amyihna qum boeih nawh, kam lai awm kak dangkhyl na bet qap hawh hy; nang ing thihnaak dekvai awh ni tloeng hawh hyk ti.
16 Ty hundar hafva kringhvärft mig, och de ondas rote hafver ställt sig omkring mig; mina händer och fötter hafva de genomborrat.
Uikhqi ing nik chung khoep unawh; thlakche tloek ing nik chung khoep uhy, ka kut qawi ingkaw ka khaw qawi ve ni hen pe uhy.
17 Jag måtte tälja all min ben; men de skåda och se sin lust på mig.
Ka quhkhqi ve a cuna noet thai nyng, thlanghqing ing kawqep doena nim dai sih uhy.
18 De byta min kläder emellan sig, och kasta lott om min klädnad.
Ka sui ka bai ce qek qu unawh ka angki ce taicung zyk sih uhy.
19 Men du, Herre, var icke fjerran; min starkhet, skynda dig till att hjelpa mig.
Cehlai Bawipa ak hla na koeh ni awm taak; Aw kak thaawmnaak, kai hul aham ang tawnna law lah.
20 Fria mina själ ifrå svärdet, mina ensamma ifrå hundarna.
Zawzi awhkawng ka hqingnaak ve hul nawh, uikhqi ak thaawmnaak awhkawng a phu ak tlo ka hqingnaak ve hul lah.
21 Hjelp mig utu lejonens mun, och fria mig ifrån enhörningarna.
Sendeihkhqi am khak khui awhkawng ni hul nawh; cungkhqi ak kii awhkawng ni hul lah.
22 Jag vill predika ditt Namn minom brödrom; jag vill prisa dig i församlingene.
Ka koeinaakhqi venawh nang ming ce khypyi nyng saw; thlangkqeng anglakawh nang ce nim kyih vang.
23 Lofver Herran, I som frukten honom; honom äre all Jacobs säd, och honom vörde all Israels säd.
Nangmih Bawipa ak kqihkhqi, kyihcah lah uh! Nangmih Jacob a cadil boeih, amah ce zoeksang lah uh! Nangmih Isarel cadilkhqi boeih, amah ce kqihchah lah uh!
24 Ty han hafver icke föraktat eller försmått dens fattiga eländhet; och icke förskylt sitt ansigte för honom; och då han ropade till honom, hörde han det.
Khuikha nawh kyinaak ak hu thlang ce husit nawh am tyih hy; a haai awm am thuh pe nawh hul aham ak khynaak awi ce ngai pehy.
25 Dig vill jag prisa, uti den stora församlingene; jag vill betala mitt löfte inför dem som frukta honom.
Thlangkqeng anglak cunnaak awh nang ka nim kyihnaak awi ve namah a ven awhkawng ni a law; kak awikamnaak ve nang anik kqihkhqi haiawh soep sak vang.
26 De elände skola äta, att de mätte varda; och de som efter Herran fråga, skola prisa honom; edart hjerta skall lefva evinnerliga.
Khawdengkhqi ing ai kawi hu unawh amik phoen phyi kaw; Bawipa ak suikhqi ing amah ce kyih u seitaw- nak kawlung ce kumqui dyna hqing seh.
27 Tänke derpå alla verldenes ändar, och omvände sig till Herran; och alla Hedningars slägter tillbedje för honom.
Khawmdek a dytnaak boeih ing sim kawm usaw Bawipa venna hlat kawm uh, qam pum awhkaw cakaw paqeng boeih ing na haiawh koep kawm uh-
28 Herren hafver ett rike, och han råder ibland Hedningarna.
Uknaak taw Bawipa koena a awm dawngawh pilnam thlang boeih ce amah ing uk hy.
29 Alle fete på jordene skola äta, och tillbedja; för honom skola knäböja alle de som i stoft ligga, och de der med bekymmer lefva.
Khawmdek awhkaw boeikhqi boeih ing poei sai unawh bawk kawm uh; dekvai khuina ak cetkhqi boeih- amah poek awh a mak hqing thaikhqi ing a haiawh khawkhlu sym kawm uh.
30 Han skall få ena säd, den honom tjenar; om Herran skall man förkunna intill barnabarn.
Cadilkhqi ing bibi pe kawm usaw; hai ben awhkaw ak law hly cadilkhqi venawh Bawipa kawng ce kqawn pe kawm uh.
31 De skola, komma och predika hans rättfärdighet de folke, som födas skall, att han det gör.
Cekkhqi ing ak thang hlan thlangkhqi venawh anih a dyngnaak ce kqawn pe kawm uh. Anih ing ce ce asai hawh a dawngawh.
