Psaltaren 21
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, Konungen fröjdar sig i dine kraft; och huru ganska glad är han af dine hjelp!
To victorie, the salm of Dauid. Lord, the kyng schal be glad in thi vertu; and he schal ful out haue ioye greetli on thin helthe.
2 Du gifver honom hans hjertas önskan, och förvägrar intet hvad hans mun beder. (Sela)
Thou hast youe to hym the desire of his herte; and thou hast not defraudid hym of the wille of hise lippis.
3 Ty du öfverskuddar honom med god välsignelse; du sätter ena gyldene krono uppå hans hufvud.
For thou hast bifor come hym in the blessyngis of swetnesse; thou hast set on his heed a coroun of preciouse stoon.
4 Han beder dig om lif; så gifver du honom ett långt lif, alltid och evinnerliga.
He axide of thee lijf, and thou yauest to hym; the lengthe of daies in to the world, `and in to the world of world.
5 Han hafver stora äro af dine hjelp; du lägger lof och prydelse uppå honom.
His glorie is greet in thin helthe; thou schalt putte glorie, and greet fayrnesse on hym.
6 Ty du sätter honom till en välsignelse evinnerliga; du fröjdar honom med dins anletes fröjd.
For thou schalt yyue hym in to blessing in to the world of world; thou schalt make hym glad in ioye with thi cheer.
7 Ty Konungen hoppas uppå Herran, och skall igenom dens Högstas godhet fast blifva.
For the kyng hopith in the Lord; and in the merci of the hiyeste he schal not be moued.
8 Din hand skall finna alla dina fiendar; din högra hand skall finna dem som dig hata.
Thyn hond be foundun to alle thin enemyes; thi riythond fynde alle hem that haten thee.
9 Du skall göra dem såsom en glödande ugn, när du dertill ser; Herren skall uppsluka dem i sine vrede; elden skall uppfräta dem.
Thou schalt putte hem as a furneis of fier in the tyme of thi cheer; the Lord schal disturble hem in his ire, and fier schal deuoure hem.
10 Deras frukt skall du förgöra utaf jordene, och deras säd ifrå menniskors barn.
Thou schalt leese the fruyt of hem fro erthe; and `thou schalt leese the seed of hem fro the sones of men.
11 Ty de tänkte att göra dig ondt, och togo de råd före, som de icke fullborda kunde.
For thei bowiden yuels ayens thee; thei thouyten counseils, whiche thei myyten not stablische.
12 Ty du skall göra dem till skuldror; med dina strängar skall du emot deras anlete skjuta.
For thou schalt putte hem abac; in thi relifs thou schalt make redi the cheer of hem.
13 Herre, upphöj dig i dine kraft; så vilje vi sjunga och lofva dina magt.
Lord, be thou enhaunsid in thi vertu; we schulen synge, and seie opinly thi vertues.
