Psaltaren 19
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Himlarna förtälja Guds äro, och fästet förkunnar hans händers verk.
Los cielos cuentan la gloria de Dios; y el extendimiento denuncia la obra de sus manos.
2 En dag säger det dem andra, och en natt kungör det de andro.
El un día pronuncia palabra al otro día, y la una noche a la otra noche declara sabiduría.
3 Intet mål eller tal är, der man deras röst icke hörer.
No hay dicho, ni palabras, ni es oída su voz.
4 Deras snöre går ut i all land, och deras tal intill verldenes ändar; han hafver gjort solene ena hyddo i dem;
En toda la tierra salió su línea, y al cabo del mundo sus palabras: para el sol puso tabernáculo en ellos.
5 Och hon går ut såsom en brudgumme utu sinom kammar, och fröjdar sig såsom en hjelte till att löpa vägen.
Y él como un novio que sale de su tálamo, alégrase, como un gigante, para correr el camino.
6 Hon går upp vid himmelens ända, och löper omkring åter till samma ändan; och intet blifver för hennes hetta förskyldt.
Del un cabo de los cielos es su salida, y rodea por sus cabos; y no hay quien se esconda de su calor.
7 Herrans lag är utan vank, och vederqvicker själarna; Herrans vittnesbörd är visst, och gör de enfaldiga visa.
La ley de Jehová perfecta, que vuelve el alma, el testimonio de Jehová fiel, que hace sabio al pequeño.
8 Herrans befallningar äro rätta, och fröjda hjertat; Herrans bud äro klar, och upplysa ögonen.
Los mandamientos de Jehová rectos, que alegran el corazón: el precepto de Jehová puro, que alumbra los ojos.
9 Herrans fruktan är ren, och blifver evinnerliga; Herrans rätter äro sanne, allesamman rättfärdige.
El temor de Jehová limpio que permanece para siempre, los derechos de Jehová, verdad, todos justos.
10 De äro kosteligare än guld, och mycket fint guld; de äro sötare än hannog, och hannogskaka.
Deseables más que el oro, y más que mucho oro afinado: y dulces más que miel, y que licor de panales.
11 Ock varder din tjenare igenom dem förmanad; och den dem håller, han hafver stor lön.
Tu siervo también es amonestado con ellos: en guardarlos, gran salario.
12 Ho kan märka huru ofta han bryter? Förlåt mig mina hemliga brister.
Los errores, ¿quién los entenderá? de los encubiertos líbrame.
13 Bevara ock din tjenare för de stolta, att de icke få råda öfver mig; så blifver jag utan vank, och oskyldig för stor missgerning.
Asimismo de las soberbias detén a tu siervo, que no se enseñoreen de mí: entonces seré perfecto, y seré limpio de gran rebelión.
14 Låt dig täckas mins muns tal, och mins hjertans tankar för dig, Herre, min tröst och min förlossare.
Sean voluntarios los dichos de mi boca; y el pensamiento de mi corazón delante de ti, o! Jehová, roca mía, y mi redentor.
