Psaltaren 18
1 En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
Nkunga Davidi, kisadi ki Yave, kuidi Pfumu minyimbidi. Wuyimbila nkunga wawu mu diambu di Yave mu thangu Yave kankula mu mioko mi bambeni bandi ayi mu mioko mi Sawuli. Yave, ndikuzolanga, ngeyo zingolo ziama.
2 Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
A Yave, niandi ditadi diama, tinunu kiama ki ngolo, ayi ngeyo nkudi ama. Nzambi ama, niandi ditadi diama; mu niandi ndintombila suamunu, niandi nkaku ama, ayi phoka yi phulusu ama, ayi tinunu kiama ki zangama.
3 Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
Ndiela tela Yave, niandi fueni mu zitusu ayi ndiela vuka mu bambeni ziama.
4 Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
Minsinga mi lufua mimfietikisa. Bosi khuka nlangu yimbunganga yimbuila mu kinzimbukila.
Minsinga mi tsi bafua minzingalakana. Mintambu mi lufua mi lekama ku ntualꞌama. (Sheol h7585)
6 När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
Mu ziphasi ziama, nditela Yave Ndiyamikina kuidi Nzambi ama mu tomba lusadusu wuwa mbemboꞌama tona kuna nzoꞌandi, ayi yamikina kuama kutula va ntualꞌandi, mu matu mandi.
7 Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
Buna ntoto wunikuka ayi wutita. Zifondasio zi miongo zinikunu ayi zinikuka, bila wuba wufuema ngolo.
8 Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
Muisi wutotuka mu mayilu mandi, ayi mbazu yi nlalikisanga yitotuka mu munuꞌandi; muawu mu totukila makala ma mbazu.
9 Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
Wukulula diyilu ayi wukuluka, ayi matuti ma ndombe maba ku tsi malu mandi.
10 Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
Wukuma va yilu kheluba ayi wudumuka. Wuvevumuka va yilu mavavi ma phemo.
11 Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
Wukitula tombi buangu kiandi kisuamina; kapu andi yiba kunzungidila, tombi kinokisa mvula yi matuti ma diyilu.
12 Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
Mu kiezila kiba va ntualꞌandi mutotukila matuti, mvula yi matadi ayi zitsiemo.
13 Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
Yave wuduma tona mu Diyilu; mbembo yi Nzambi yizangama yiwakakana.
14 Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
Niandi wuloza madionga mandi ayi wusasikisa bambeni; zitsiemo zinneni ayi wuba zimbikisa nzila.
15 Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
Tsi nlangu yi mbu yimonika, ayi zifondasio zi ntoto zimonika ngeyo Yave bu wutema mu phemo yitotukila mu mayilu maku.
16 Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
Wunonuna koko kuandi tona ku yilu ayi wutsimba, wuthotula mu minlangu minneni midi thipula.
17 Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
Niandi wukhula mu mbeni ama yingolo, ayi mu batu bobo bandenda bila bawu bandutila ngolo.
18 De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
Bawu banduanisa mu lumbu ki ndiba mu mabienga, vayi Yave niandi wuba singumunu kiama.
19 Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
Niandi wuthotula ayi wuthula va buangu kikambulu tsisi; wukhula bila khini kaba monanga mu minu.
20 Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
Yave wuphangidi bobo boso buididi busonga buama; wupheni mfutu boso buididi vedila ku mioko miama
21 Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
Bila ndikebidi zinzila zi Yave ayi ndisia tamba Nzambi ama mbusa ko mu diambu di vanga mambimbi.
22 Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
Mina miandi mioso midi va ntualꞌama ayi ndisia vengama ko mu zithumunu ziandi.
23 Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
Ndiba mutu wukambu tsembolo va ntualꞌandi Ndikikeba mu diambu di masumu.
24 Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
Yave wupheni mfutu boso buididi busonga buama, boso buididi vedila ku mioko miama va ntuala meso mandi.
25 Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
Kuidi mutu widi wukuikama, ngeyo wukukimonisanga wukuikama. Kuidi mutu wukambulu tsembolo ngeyo wukukimonisanga mutu wukambulu tsembolo.
26 Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
Kuidi mutu wuvedila, wukukimonisanga wuvedila. Kuidi mutu wumbimbi, wukukimonisanga wumbimbi.
27 Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
Ngeyo wumvukisanga batu beti kukikula ayi wunkululanga meso madi luyanu.
28 Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
Ngeyo a Yave, keba muindꞌama wuba wulema A Nzambiꞌama, kitula tombi kiama; kikituka kiezila.
29 Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
Mu lusadusu luaku ndilenda nuanisa nkangu masodi, va kimosi ayi Nzambi ama, ndilenda dumuka baka kikunzama.
30 Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
Kuidi Nzambi, nzilꞌandi yidi yi fuana, mambu ma Yave madi ma kiedika. Niandi nkaku wu batu boso bobo bansuaminanga mu niandi.
31 Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
Bila nani Nzambi, enati ka Yave ko e? Ayi nani ditadi di ngolo, enati ka Nzambi eto ko e?
32 Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
Nzambi, niandi wukuphananga ngolo ayi wunkitulanga nzilꞌama yi fuana.
33 Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
Wunkitulanga malu mama banga malu ma tsesi, ayi wukuthelimisanga va bibuangu biama bizangama.
34 Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
Wunlongisanga mioko miama mu nuana mvita, mioko miama milenda leka mbasa wusengo.
35 Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
Wuphana nkaku aku wu ndungunu, ayi koko kuaku ku lubakala kukhindisa ayi wukuluka mu diambu di kukhitula mutu wunneni.
36 Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
Ngeyo wukubikidi nsolo wuyalumuka ku tsi bitambi biama, muingi bikodi biama bibika visuka.
37 Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
Ndikuka bambeni ziama ayi ndizibakidila. Ndisia vutuka manima ko enati ndisia mana kuzivonda.
38 Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
Ndiba kosikisa ayi basia buela baka bu telimina ko; babua ku tsi malu mama.
39 Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
Ngeyo wuphana zingolo zi nuanina mvita; Ngeyo weti komvika batu beti kundenda ku tsi malu mama.
40 Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
Ngeyo wuntinisanga bambeni ziama va ntualꞌama ayi ndibunga bobo bakundendanga.
41 De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
Bayamikina mu tomba lusadusu, vayi kadi mutu mu kuba vukisa. Bayamikina kuidi Yave vayi kasia ku bavutudila mvutu ko.
42 Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
Ndiba kosikisa banga mbungi-mbungi yeti vevumunu kuidi phemo. Ndiba loza thama banga nyamba wu zinzila.
43 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
Wukhula mu minzonza mi batu, ayi wukhitula ntu wu makanda; batu bobo ndisia zaba ko, bawu ndiela yadila.
44 Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
Bu batumbu kungua bathumukina; banzenza zikikulula va ntualꞌama.
45 De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
Zinzenza zilembo vongi, balembo titi sumbu bantotuka mu bibuangu biawu bisuama ngolo.
46 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
Yave wulembo zingi Nzitusu wuba kuidi ditadi diama yayusu kuba kuidi Nzambi Mvulusi ama.
47 Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
Niandi Nzambi wukuphutudilanga landi; ayi wutula makanda ku tsi luyalu luama.
48 Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
Wuphukisa mi bambeni ziama, Ngeyo wundiayisa va yilu batu bobo bandenda. Ngeyo wukhula mu batu ba matsita.
49 Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
Diawu ngeyo Yave, ndiela ku zitisa va khatitsika makanda. Ndiela yimbila minzitusu mu diambu di dizina diaku.
50 Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.
Niandi wuvana ndungunu yinneni kuidi ntinu andi ayi wummonisanga mamboti mandi ma ngolo kuidi mutu andi kavinda mafuta, kuidi Davidi ayi nkuna andi mu zithangu zioso.
