< Psaltaren 18 >

1 En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
Pou direktè koral la. Yon sòm David, sèvitè SENYÈ a, ki te pale a SENYÈ a, pawòl a chan ke li te adrese bay SENYÈ a apre Li te delivre li soti nan men a tout lènmi li yo, e soti nan men a Saül. Konsa li te di: Mwen renmen Ou, O SENYÈ, fòs mwen.
2 Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
SENYÈ a se wòch mwen, sitadèl mwen e Delivrans mwen; Bondye mwen, wòch mwen, nan (sila) mwen jwenn pwoteksyon an.
3 Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
Mwen rele SENYÈ a, ki dign pou bay lwanj; epi mwen sove de lènmi mwen yo.
4 Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
Kòd lanmò yo te antoure mwen. Flèv mal ki sòti nan peyi a mò yo te teworize m.
5 Helvetes band hafva omfattat mig, och dödsens snaror öfverfallit mig. (Sheol h7585)
Kòd peyi lanmò yo te antoure mwen; pèlen lanmò yo te parèt devan m. (Sheol h7585)
6 När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
Nan gwo twoub mwen, mwen te rele SENYÈ a, e te kriye a Bondye pou sekou. Depi nan tanp li an, li te tande vwa m. Kri mwen pou sekou devan L te rive nan zòrèy Li.
7 Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
Konsa, latè a te tranble. Fondasyon a mòn yo te tranble. Yo te ebranle nèt, akoz kòlè Li.
8 Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
Lafimen te sòti nan nen L. Dife a devoran te soti nan bouch Li. Chalè li te limen chabon.
9 Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
Anplis, Li te bese syèl la e te desann avèk fènwa byen pwès anba pye Li.
10 Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
Li te monte sou yon cheriben, e te vole; Li te vole sou zèl a van yo.
11 Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
Li te sèvi fènwa a tankou kote pou L kache, yon tant ki pou kouvri L. Fènwa nan dlo yo, nwaj pwès nan syèl yo.
12 Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
Soti nan gran klate devan L, gwo nwaj pwès Li yo, Lagrèl avèk chabon dife te pase.
13 Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
Anplis, SENYÈ a te eklate nan syèl yo. Pi Pwisan an te fè vwa l sone: wòch lagrèl yo avèk chabon dife.
14 Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
Li te voye flèch li yo deyò e te gaye yo. Avèk anpil gwo klate, Li te fè yo sove ale.
15 Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
Konsa, gwo kanal dlo yo te parèt; Fondasyon mond yo te vin toutouni; ak repwòch Ou, O SENYÈ, lè gwo souf sòti nan nen Ou.
16 Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
Li te voye soti an wo. Li te pran m. Li te rale mwen sòti nan pil dlo yo.
17 Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
Li te delivre mwen nan men advèsè mwen byen fò; de (sila) yo ki te rayi mwen yo, paske yo te twò fò pou mwen.
18 De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
Yo te konfwonte mwen nan jou malè mwen, men SENYÈ a te pwotèj mwen.
19 Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
Li te mennen mwen fè m parèt nan yon bèl plas byen laj. Li te fè m sekou, akoz Li te pran plezi nan mwen.
20 Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
SENYÈ a te byen rekonpanse mwen selon ladwati mwen. Selon men m ki pwòp, Li fè m rekonpans.
21 Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
Paske mwen te kenbe chemen SENYÈ a, epi mwen pa t janm kite Bondye mwen an.
22 Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
Paske tout òdonans Li yo te devan m. Mwen pa t janm mete règleman Li yo akote.
23 Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
Anplis, mwen te toujou san fot devan L, e mwen te rete lib de inikite m.
24 Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
Pou sa, SENYÈ a te fè m rekonpans selon ladwati mwen, selon men pwòp ke Li te wè yo.
25 Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
Avèk (sila) ki gen bon kè, Ou montre kè ki bon. Avèk (sila) ki san fot, Ou vin parèt san fot.
26 Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
Avèk (sila) ki san tach, Ou montre li san tach Ou. Epi avèk (sila) ki kwochi a, Ou parèt koken.
27 Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
Paske Ou sove yon pèp aflije, men (sila) ak zye ki leve wo yo, Ou bese yo.
28 Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
Paske SENYÈ a va lime lanp mwen. Se Bondye mwen an ki klere tenèb mwen.
29 Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
Paske avèk Ou, mwen kapab kouri sou yon ekip lame. Avèk Bondye mwen, mwen kab vòltije sou yon mi.
30 Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
Pou Bondye, chemen Li san fot. Pawòl SENYÈ a pase a leprèv. Li se yon boukliye pou tout moun k ap pran sekou nan Li.
31 Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
Paske se kilès ke Bondye ye, sof ke SENYÈ a? Epi se kilès ki wòch la, sof ke Bondye nou an.
32 Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
Bondye ki mare senti m ak fòs, epi fè chemen mwen san fot la?
33 Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
Li fè pye m yo vin tankou sèf, epi fè m vin plase kote ki wo yo.
34 Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
Li antrene men m pou batay la, jiskaske men m ka koube banza ki fèt an bwonz.
35 Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
Anplis, Ou te ban mwen boukliye sali Ou e men dwat Ou te ban soutyen. Se bonte Ou ki fè m gran.
36 Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
Ou fè longè pa m yo lonje pi laj anba m, epi pye m pa t janm chape.
37 Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
Mwen te kouri dèyè lènmi m yo, e mwen te pran yo. Mwen pa t fè bak jiskaske yo tout te fin manje nèt.
38 Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
Mwen va frape yo jiskaske yo pa kab leve. Yo va tonbe anba pye mwen.
39 Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
Ou te mare senti m avèk fòs pou batay la. Ou te soumèt anba m (sila) ki te leve kont mwen yo.
40 Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
Ou te, anplis, fè lènmi m yo vire do yo ban mwen; konsa mwen te detwi (sila) ki te rayi mwen yo.
41 De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
Yo te kriye sekou, men pa t gen moun pou sove yo; menm a SENYÈ a, men Li pa t reponn yo.
42 Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
Mwen te bat yo kraze fen tankou pousyè devan van; mwen te vide jete yo tankou labou nan lari.
43 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
Ou te delivre mwen devan yon pèp plen ak konfli; Ou te plase mwen kon chèf an tèt a nasyon yo; Yon pèp ke m pa menm konnen, se sèvitè mwen yo ye.
44 Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
Depi yo tande, yo obeyi mwen. Etranje yo soumèt devan m.
45 De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
Etranje yo vin disparèt devan m, epi vin sòti tranblan nan fò yo.
46 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
SENYÈ a viv! Beni se wòch mwen an. Leve byen wo, se Bondye a sali mwen an.
47 Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
Bondye ki egzekite vanjans pou mwen an, e ki fè pèp yo soumèt anba m nan.
48 Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
Se Li menm ki delivre m de lènmi mwen yo. Anverite, Ou leve m pi wo de (sila) ki fè rebèl kont mwen yo. Ou delivre mwen kont men lòm vyolans lan.
49 Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
Pou sa, mwen va bay remèsiman a Ou menm pami nasyon yo, O SENYÈ, epi mwen va chante lwanj a non Ou.
50 Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.
Li bay gran delivrans a wa Li a, epi montre lanmou dous Li a onksyone Li a, a David avèk desandan li yo jis pou tout tan.

< Psaltaren 18 >