Psaltaren 18
1 En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
I will racham ·compassionately love, mercifully love· you, Adonai, my strength.
2 Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
Adonai is my rock, my fortress, and my deliverer; my God, my rock, in whom I take refuge; my shield, and the horn of my yesha' ·salvation·, my high tower.
3 Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
I call on Adonai, who is worthy to be praised; and I am saved from my enemies.
4 Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
The cords of death surrounded me. The floods of ungodliness made me afraid.
The cords of Sheol ·Place of the dead· were around me. The snares of death came on me. (Sheol h7585)
6 När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
In my distress I called on Adonai, and cried to my God. He sh'ma ·heard obeyed· my voice out of his temple. My cry before him came into his ears.
7 Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
Then the earth shook and trembled. The foundations also of the mountains quaked and were shaken, because he was angry.
8 Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
Smoke went out of his nostrils. Consuming fire came out of his mouth. Coals were kindled by it.
9 Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
He bowed the heavens also, and came down. Thick darkness was under his feet.
10 Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
He rode on a cherub, and flew. Yes, he soared on the wings of the wind.
11 Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
He made darkness his hiding place, his pavilion around him, darkness of waters, thick clouds of the skies.
12 Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
At the brightness before him his thick clouds passed, hailstones and coals of fire.
13 Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
Adonai also thundered in the sky. The Most High uttered his voice: hailstones and coals of fire.
14 Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
He sent out his arrows, and scattered them; Yes, great lightning bolts, and routed them.
15 Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
Then the channels of waters appeared. The foundations of the world were laid bare at your rebuke, Adonai, at the blast of the breath of your nostrils.
16 Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
He sent from on high. He took me. He drew me out of many waters.
17 Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
He delivered me from my strong enemy, from those who hated me; for they were too mighty for me.
18 De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
They came on me in the day of my calamity, but Adonai was my support.
19 Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
He brought me out also into a large place. He delivered me, because he delighted in me.
20 Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
Adonai has rewarded me according to my righteousness. According to the cleanness of my hands has he recompensed me.
21 Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
For I have kept the ways of Adonai, and have not been condemned as guilty before my God.
22 Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
For all his judgments were before me. I didn’t put away his regulations from me.
23 Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
I was also blameless with him. I kept myself from my depravity (moral evil).
24 Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
Therefore Adonai has rewarded me according to my righteousness, according to the cleanness of my hands in his eyesight.
25 Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
With the merciful you will show yourself merciful. With the perfect man, you will show yourself perfect.
26 Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
With the pure, you will show yourself pure. With the crooked you will show yourself shrewd.
27 Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
For you will save the afflicted people, but the haughty eyes you will bring down.
28 Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
For you will light my lamp, Adonai. My God will light up my darkness.
29 Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
For by you, I advance through a troop. By my God, I leap over a wall.
30 Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
As for God, his way is perfect. Adonai’s word is tried. He is a shield to all those who take refuge in him.
31 Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
For who is God, except Adonai? Who is a rock, besides our God,
32 Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
the God who arms me with strength, and makes my way perfect?
33 Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
He makes my feet like deer’s feet, and sets me on my high places.
34 Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
He teaches my hands to war, so that my arms bend a bow of bronze.
35 Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
You have also given me the shield of your yesha' ·salvation·. Your right hand sustains me. Your gentleness has made me great.
36 Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
You have enlarged my steps under me, My feet have not slipped.
37 Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
I will pursue my enemies, and overtake them. Neither will I turn again until they are consumed.
38 Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
I will strike them through, so that they will not be able to rise. They shall fall under my feet.
39 Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
For you have armed me with strength to the battle. You have subdued under me those who rose up against me.
40 Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
You have also made my enemies turn their backs to me, that I might cut off those who hate me.
41 De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
They cried, but there was no one to save; even to Adonai, but he didn’t answer them.
42 Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
Then I beat them small as the dust before the wind. I cast them out as the mire of the streets.
43 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
You have delivered me from the strivings of the people. You have made me the head of the nations. A people whom I have not known shall serve me.
44 Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
As soon as they hear of me they shall sh'ma ·hear obey· me. The foreigners shall submit themselves to me.
45 De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
The foreigners shall fade away, and shall come trembling out of their close places.
46 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
Adonai lives; and blessed be my rock. Exalted be the God of my yesha' ·salvation·,
47 Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
even the God who executes vengeance for me, and subdues peoples under me.
48 Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
He rescues me from my enemies. Yes, you lift me up above those who rise up against me. You deliver me from the violent man.
49 Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
Therefore I will yadah ·extend hands in thankful praise· to you, Adonai, among the nations, and will sing zahmar ·musical praise· to your name.
50 Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.
He gives great yishu'ah ·deliverance· to his king, and shows chesed ·loving-kindness· to his anointed, to David [Beloved] and to his offspring, forever more.
