< Psaltaren 18 >
1 En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
I will love you, O LORD, my strength.
2 Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
The LORD is my rock, and my fortress, and my deliverer; my God, my strength, in whom I will trust; my buckler, and the horn of my salvation, and my high tower.
3 Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
I will call on the LORD, who is worthy to be praised: so shall I be saved from my enemies.
4 Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
The sorrows of death compassed me, and the floods of ungodly men made me afraid.
5 Helvetes band hafva omfattat mig, och dödsens snaror öfverfallit mig. (Sheol )
The sorrows of hell compassed me about: the snares of death prevented me. (Sheol )
6 När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
In my distress I called on the LORD, and cried to my God: he heard my voice out of his temple, and my cry came before him, even into his ears.
7 Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
Then the earth shook and trembled; the foundations also of the hills moved and were shaken, because he was wroth.
8 Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
There went up a smoke out of his nostrils, and fire out of his mouth devoured: coals were kindled by it.
9 Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
He bowed the heavens also, and came down: and darkness was under his feet.
10 Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
And he rode on a cherub, and did fly: yes, he did fly on the wings of the wind.
11 Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
He made darkness his secret place; his pavilion round about him were dark waters and thick clouds of the skies.
12 Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
At the brightness that was before him his thick clouds passed, hail stones and coals of fire.
13 Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
The LORD also thundered in the heavens, and the Highest gave his voice; hail stones and coals of fire.
14 Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
Yes, he sent out his arrows, and scattered them; and he shot out lightning, and discomfited them.
15 Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
Then the channels of waters were seen, and the foundations of the world were discovered at your rebuke, O LORD, at the blast of the breath of your nostrils.
16 Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
He sent from above, he took me, he drew me out of many waters.
17 Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
He delivered me from my strong enemy, and from them which hated me: for they were too strong for me.
18 De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
They prevented me in the day of my calamity: but the LORD was my stay.
19 Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
He brought me forth also into a large place; he delivered me, because he delighted in me.
20 Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
The LORD rewarded me according to my righteousness; according to the cleanness of my hands has he recompensed me.
21 Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
For I have kept the ways of the LORD, and have not wickedly departed from my God.
22 Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
For all his judgments were before me, and I did not put away his statutes from me.
23 Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
I was also upright before him, and I kept myself from my iniquity.
24 Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
Therefore has the LORD recompensed me according to my righteousness, according to the cleanness of my hands in his eyesight.
25 Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
With the merciful you will show yourself merciful; with an upright man you will show yourself upright;
26 Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
With the pure you will show yourself pure; and with the fraudulent you will show yourself devious.
27 Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
For you will save the afflicted people; but will bring down high looks.
28 Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
For you will light my candle: the LORD my God will enlighten my darkness.
29 Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
For by you I have run through a troop; and by my God have I leaped over a wall.
30 Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
As for God, his way is perfect: the word of the LORD is tried: he is a buckler to all those that trust in him.
31 Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
For who is God save the LORD? or who is a rock save our God?
32 Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
It is God that girds me with strength, and makes my way perfect.
33 Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
He makes my feet like hinds’ feet, and sets me on my high places.
34 Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
He teaches my hands to war, so that a bow of steel is broken by my arms.
35 Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
You have also given me the shield of your salvation: and your right hand has held me up, and your gentleness has made me great.
36 Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
You have enlarged my steps under me, that my feet did not slip.
37 Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
I have pursued my enemies, and overtaken them: neither did I turn again till they were consumed.
38 Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
I have wounded them that they were not able to rise: they are fallen under my feet.
39 Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
For you have girded me with strength to the battle: you have subdued under me those that rose up against me.
40 Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
You have also given me the necks of my enemies; that I might destroy them that hate me.
41 De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
They cried, but there was none to save them: even to the LORD, but he answered them not.
42 Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
Then did I beat them small as the dust before the wind: I did cast them out as the dirt in the streets.
43 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
You have delivered me from the strivings of the people; and you have made me the head of the heathen: a people whom I have not known shall serve me.
44 Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
As soon as they hear of me, they shall obey me: the strangers shall submit themselves to me.
45 De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
The strangers shall fade away, and be afraid out of their close places.
46 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
The LORD lives; and blessed be my rock; and let the God of my salvation be exalted.
47 Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
It is God that avenges me, and subdues the people under me.
48 Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
He delivers me from my enemies: yes, you lift me up above those that rise up against me: you have delivered me from the violent man.
49 Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
Therefore will I give thanks to you, O LORD, among the heathen, and sing praises to your name.
50 Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.
Great deliverance gives he to his king; and shows mercy to his anointed, to David, and to his seed for ever more.