< Psaltaren 18 >

1 En Psalm, till att föresjunga, Davids, Herrans tjenares; hvilken denna visos ord talade till Herran, på den tid Herren honom hulpit hade ifrå hans fiendars hand, och ifrå Sauls hand; Och sade: Hjerteliga, kär hafver jag dig, Herre, min starkhet;
To the music director. A psalm of David the servant of the Lord, who sang the words of this song to the Lord on the day when the Lord saved him from all his enemies, and from Saul. He sang: I love you, Lord. You are my strength.
2 Herre, min klippa, min borg, min förlossare; min Gud, min tröst, den jag mig vid håller; min sköld, och min salighets horn, och mitt beskydd.
The Lord is my rock, my fortress, and my Savior. He is my God, my rock who protects me. He shields me from harm, his power protects me, he keeps me safe.
3 Jag vill lofva och åkalla Herren; så blifver jag ifrå mina ovänner förlöst.
I call for help from the Lord who should be praised, and he saves me from those who hate me.
4 Ty dödsens band hafva, omfattat mig, och Belials bäcker förskräckt mig.
Ropes of death encircled me, surging waters of destruction flooded over me;
5 Helvetes band hafva omfattat mig, och dödsens snaror öfverfallit mig. (Sheol h7585)
The grave wound its ropes around me; death set snares for me. (Sheol h7585)
6 När jag är i ångest, så åkallar jag Herran, och ropar till min Gud; så hörer han mina röst af sitt tempel, och mitt rop kommer för honom till hans öron.
In my despair I called on the Lord—I cried out to my God for help. He heard my voice from his Temple—my cry for help reached his ears.
7 Jorden bäfvade och gaf sig, och bergens grundvalar rördes och bäfvade, då han vred var.
The earth shook to and fro; the foundations of the mountains trembled, shaking because of his anger.
8 Damb gick upp af hans näso, och förtärande eld af hans mun; så att det ljungade deraf.
Smoke came out of his nostrils, and fire came from his mouth; burning coals blazed before him.
9 Han böjde himmelen, och for neder, och mörker var under hans fötter.
He parted the heavens and came down, with dark clouds beneath his feet.
10 Och han för uppå Cherub, och flög; han sväfde på vädrens vingar.
Riding on an angel he flew, swooping on the wings of the wind.
11 Hans tjäll omkring honom var mörker, och svart tjockt moln, der han inne fördold var.
He hid himself in darkness, covering himself with black thunderclouds.
12 Af skenet för honom delte sig skyn, med hagel och ljungande.
Hailstones and burning coals flew out from his brightness, passing through his thick clouds.
13 Och Herren dundrade i himmelen; och den Högste lät sitt dunder ut, med hagel och ljungande.
The Lord thundered from heaven; the voice of the Most High sounded among the hailstones and burning coals.
14 Han sköt sina skott, och förströdde dem; han lät fast ljunga, och förskräckte dem.
He fired his arrows, scattering his enemies; he routed them with his lightning bolts.
15 Der såg man vattuådrorna; och jordenes grund vardt blottad, Herre, af ditt straff, af dine näsos anda och blåst.
You roared, Lord, and by the wind from the breath of your nostrils the valleys of the sea were exposed and the foundations of the earth were uncovered.
16 Han sände utaf höjdene, och hemtade mig; och drog mig utu stor vatten.
He reached down his hand from above and grabbed hold of me. He pulled me out of the deep water.
17 Han halp mig ifrå mina starka fiendar; ifrå mina hatare, som mig för mägtige voro;
He rescued me from my powerful enemies, from those who hated me and who were much stronger than me.
18 De mig öfverföllo i mins motgångs tid; och Herren vardt min tröst.
They came at me at my worst possible moment, but the Lord supported me.
19 Och han förde mig ut på rymdena; han tog mig derut; ty han hade lust till mig.
He set me free, he rescued me because he's my friend.
20 Herren gör väl emot mig, efter mina rättfärdighet; han vedergäller mig efter mina händers renhet.
The Lord rewarded me because I do what's right; he repaid me because I am innocent.
21 Ty jag håller Herrans vägar, och är icke ogudaktig emot min Gud.
For I have followed the Lord's ways; I have not sinned by turning away from my God.
22 Ty alla hans rätter hafver jag för ögon, och hans bud kastar jag icke ifrå mig.
I have kept all his laws in mind; I have not ignored his commandments.
23 Men jag; är utan vank för honom, och bevarar mig för min synd.
I am blameless in his sight; I keep myself from sinning.
24 Derföre vedergäller mig Herren, efter mina rättfärdighet; efter mina händers renhet för hans ögon.
The Lord rewarded me for doing what's right. I am innocent in his sight.
25 Med de heliga äst du helig; och med de fromma, äst du from;
You show trust to those who trust; you show integrity to those with integrity,
26 Och med de rena äst du ren; och vid de afvoga ställer du dig afvog.
You show yourself pure to those who are pure, but you show yourself smart to those who are crafty.
27 Ty du hjelper det elända folket, och de höga ögon förnedrar du.
You save the humble, but you bring down the proud.
28 Ty du upplyser mina lykto; Herren, min Gud, gör mitt mörker ljust.
You light my lamp! Lord, my God, you light up my darkness!
29 Ty med dig kan jag nederlägga krigsfolk, och med minom Gud öfver muren springa.
With you, I can charge down a troop of soldiers; with you, my God, I can climb a fortress wall.
30 Guds vägar äro utan vank; Herrans tal äro genomluttrad; han är en sköld allom dem som trösta uppå honom.
God's way is absolutely right. What the Lord says is trustworthy. He is a shield to all who come to him for protection.
31 Ty ho är en Gud, utan Herren; eller en starker, utan vår Gud?
For who is God except the Lord? Who is the rock, except our God?
32 Gud omgjordar mig med kraft, och gör mina vägar utan vank.
God makes me strong and keeps me safe.
33 Han gör mina fötter lika som hjortars, och sätter mig på mina höjder.
He makes me surefooted like the deer, able to walk the heights in safety.
34 Han lärer mina hand strida, och min arm spänna kopparbågan.
He teaches me how to fight in battle; he gives me the strength to draw a bronze bow.
35 Och du gifver mig dins salighets sköld, och din högra hand stärker mig; och när du förnedrar mig, gör du mig storan.
You protect me with the shield of your salvation; you support me with your powerful right hand; your help has made me great.
36 Du gör under mig rum till att gå, att mina fötter icke skola slinta.
You gave me space in which to walk, and prevented my feet from slipping.
37 Jag vill jaga efter mina fiendar, och gripa dem; och intet omvända, tilldess jag hafver nederlagt dem.
I chased my enemies, and caught up with them. I did not turn around until I had destroyed them.
38 Jag skall slå dem, och de skola icke kunna mig emotstå; de måste falla under mina fötter.
I struck them down—they couldn't get up. They fell at my feet.
39 Du kan rusta mig med starkhet till strid; du kan kasta dem under mig, som sig emot mig sätta.
You made me strong for battle; you made those who rose up against me kneel down before me.
40 Du gifver mig mina fiendar på flyktena, att jag må förstöra mina hatare.
You made my enemies run away; I destroyed all my enemies.
41 De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
They cried out for help, but no one came to rescue them. They even called out to the Lord, but he did not answer them.
42 Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
I ground them into dust, like dust in the wind. I threw them out like mud in the street.
43 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
You rescued me from rebellious people; you made me ruler over nations—people I didn't know now serve me.
44 Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
As soon as they hear of me, they obey; foreigners cringe before me.
45 De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
They lose heart, and come trembling in surrender from their strongholds.
46 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
The Lord lives! Blessed be my rock! May the God who saves me be praised!
47 Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;
God avenges me, he subdues peoples under me,
48 Den mig hjelper ifrå mina fiendar, och upphöjer mig ifrå dem, som sätta sig emot mig; du hjelper mig ifrå de vrånga.
he rescues me from those who hate me. You keep me safe from those who rebel against me, you save me from violent men.
49 Derföre vill jag tacka dig, Herre, ibland Hedningarna, och lofsjunga dino Namne;
That's why I will praise you among the nations, Lord; I will sing praises about who you are.
50 Den sinom Konung stor salighet bevisar, och gör sinom smorda godt; David, och hans säd evinnerliga.
You have saved the king so often, showing your trustworthy love to David, your anointed, and to his descendants forever.

< Psaltaren 18 >