Psaltaren 17
1 En bön Davids. Herre, hör rätthetena; gif akt uppå mitt rop, förnim mina bön, den icke utaf en falsk mun går.
Lusambulu lu Davidi. Yave wa mambu ma busonga bu ndieti samba; dimba yamikina kuama; tamba kutu mu lusambulu luama lueti totukila mu bididi bikambulu luvunu.
2 Tala du i mine sak, och se du uppå hvad rätt är.
Bika ndungunu ama yitotukila kuidi ngeyo ayi bika meso maku mamona momo madi ma lulama.
3 Du pröfvar mitt hjerta, och besöker det om nattena, och ransakar mig, och finner intet; jag hafver satt mig före, att min mun icke öfverträda skall.
Ka diambu ko tidi fiongunina ntimꞌama, ayi kuthala va builu ka diambu ko wumbekini, mu mbazu wulendi mona kadi kiasa ko. Ndibaka lukanu ti munu ama wulendi sumuka ko.
4 Jag förvarar mig i dina läppars orde, för menniskors gerningar, på mördarens väg.
Mu diambu di mavanga ma batu; mu nzila yi mambu ma bididi biaku, ndieti kukikeba mu nzila yi mutu widi matsita.
5 Behåll min gång på dinom stigom, att min steg icke slinta.
Bitambi biama bidi kaka bikinda mu minsolo miaku, malu mama malendi sialumuka ko.
6 Jag ropar till dig, att du Gud ville höra, mig; böj din öron till mig, hör mitt tal.
A Nzambi, ndikutela bila ngeyo wela kuphana mvutu. Yinika dikutu diaku ku ndidi ayi wa lusambulu luama.
7 Bevisa, dina underliga godhet, du, deras Frälsare, som trösta uppå dig, emot dem som sig emot dina högra hand sätta.
Monisa matsiminanga ma luzolo luaku lunneni, ngeyo wuphukisanga mu koko kuaku ku lubakala bobo bansuaminanga mu ngeyo, mu bobo bakubalendanga.
8 Bevara mig såsom en ögnasten; beskärma mig under dina vingars skugga;
Wukheba banga ngengele yi dieso diaku; wutsueki ku tsi kitsusula ki mavavi maku,
9 För de ogudaktiga, som mig förhärja; för mina ovänner, som efter mina själ stå allt omkring.
mu diambu di batu bambimbi beti kundiamisa, mu diambu di bambeni ziama zieti kunzungidila; ziosi zintomba lufua luama.
10 Deras fete hålla tillsamman; de tala med sin mun stor ord.
Bakikangidi mintima miawu midi banga matadi; Miunu miawu mintubanga mambu ma lunanga.
11 Hvar vi gå, så äro de kringom oss; sina ögon ställa de derefter, att de måga slå oss till jordena;
Balembo ndandakana, banzungididi buabu; balembo tadi mu diambu bambuisa va tsi.
12 Såsom ett lejon, som rof begärar; såsom ett ungt lejon, som i kulone sitter.
Badedikini banga khosi yidi nzala kanzuna, banga khosi yiyunduka yidi yilambididi va buangu kisuama.
13 Herre, statt upp, öfverfall honom, och nederslå honom; undsätt mina själ ifrå de ogudaktiga, med ditt svärd;
Telama, Yave, wuba nuanisa ayi bika wuba buisa, wukhula mu sabala kiaku; mu mutu wumbimbi.
14 Ifrå dine hands menniskom, Herre, ifrå denne verldenes menniskom, hvilka sin del hafva medan de lefva; dem du buken fyller med dina håfvor; de der barn nog hafva, och låta sina återlefvor sinom barnom.
A Yave, bika wuphukisa mu koko kuaku mu batu ba phila yayi; batu ba ntoto wawu; bobo mfutu awu widi mu luzingu lualu. Weti lembika nzala yi bobo weti zola bana bawu babeki biwombo, ayi balundila bana bawu batsombi kimvuama.
15 Men jag vill skåda ditt ansigte i rättfärdighet; jag vill mätt varda, när jag uppvakar efter ditt beläte.
Vayi minu, ndiela mona zizi kiaku mu busonga. Bu ndiela kotuka ndiela yukuta mu talanga mfikulꞌaku.
