Psaltaren 149

1 Halleluja. Sjunger Herranom en ny viso; de heligas församling skall lofva honom.

Halleluja! Sjungen till HERRENS ära en ny sång, hans lov i de frommas församling.

2 Israel glädje sig af den honom gjort hafver; Zions barn vare glade öfver sin Konung.

Israel glädje sig över sin skapare, Sions barn fröjde sig över sin konung.

3 De skola lofva hans Namn i dans; med trummor och harpor skola de spela honom.

Må de lova hans namn under dans, till puka och harpa må de lovsjunga honom.

4 Ty Herren hafver ett behag till sitt folk; han hjelper den elända härliga.

Ty HERREN har behag till sitt folk, han smyckar de ödmjuka med frälsning.

5 De helige skola glade vara, och prisa, och lofva i deras säng;

De fromma fröjde sig och give honom ära, de juble på sina läger.

6 Deras mun skall upphöja Gud; och skola hafva skarp svärd i sina händer;

Guds lov skall vara i deras mun och ett tveeggat svärd i deras hand,

7 Att de skola hämnas ibland Hedningarna, och straffa ibland folken;

för att utkräva hämnd på hedningarna och hemsöka folken med tuktan,

8 Till att binda deras Konungar med kedjor, och deras ädlingar med jernfjettrar;

för att binda deras konungar med kedjor och deras ädlingar med järnbojor,

9 Att de skola göra dem den rätt, derom skrifvet står: Denna ärona skola alle hans heliga hafva. Halleluja.

för att utföra på dem den dom som är skriven. En härlighet bliver det för alla hans fromma. Halleluja!