Psaltaren 147
1 Lofver Herran; ty att lofva vår Gud är en kostelig ting; det lofvet är ljufligit och dägeligit.
Rumbidzai Jehovha. Zvakanaka sei kuimbira Mwari wedu nziyo dzokurumbidza, zvinofadza uye zvakafanira sei kumurumbidza!
2 Herren bygger Jerusalem, och sammanhemtar de fördrefna i Israel.
Jehovha anovaka Jerusarema; anounganidza vakadzingwa vaIsraeri.
3 Han helar dem som ett förkrossadt hjerta hafva, och förbinder deras sveda.
Anoporesa vane mwoyo yakaputsika, uye anosunga maronda avo.
4 Han räknar stjernorna, och nämner dem alla vid namn.
Anotara kuwanda kwenyeredzi, anodana imwe neimwe nezita rayo.
5 Vår Herre är stor, och stor är hans magt; och det är obegripeligit, huru han regerar.
Ishe wedu mukuru uye ane simba guru; kunzwisisa kwake hakuperi.
6 Herren upprättar de elända, och slår de ogudaktiga till jordena.
Jehovha anotsigira vanozvininipisa, asi anowisira pasi vakaipa.
7 Sjunger till skiftes Herranom med tacksägelse, och lofver vår Gud med harpo;
Imbirai Jehovha nokuvonga; muimbire Mwari wedu nziyo dzokurumbidza nembira.
8 Den himmelen med skyar betäcker, och gifver regn på jordena; den gräs på bergen växa låter;
Anofukidza denga namakore; anopa nyika mvura, uye anomeresa uswa pazvikomo.
9 Den boskapenom sitt foder gifver; dem unga korpomen, som ropa till honom.
Anopa mombe zvokudya navana vamakunguo pavanochema.
10 Han hafver inga lust till hästars starkhet; icke heller behag till någors mans ben.
Mufaro wake hausi musimba rebhiza, uye mufaro wake hausi pamakumbo omunhu;
11 Herren hafver behag till dem som frukta honom; dem som uppå hans godhet hoppas.
Jehovha anofadzwa naavo vanomutya, vanoisa tariro yavo parudo rwake rusingaperi.
12 Prisa, Jerusalem, Herran; lofva, Zion, din Gud.
Kudza Jehovha, iwe Jerusarema; rumbidza Mwari wako, iwe Zioni,
13 Ty han gör bommarna fasta för dina portar, och välsignar din barn i dig.
nokuti anosimbisa mazariro amasuo ako, uye anoropafadza vanhu vako vari mauri.
14 Han skaffar dinom gränsom frid, och mättar dig med bästa hvete.
Anopa rugare pamiganhu yako, uye anokugutsa nezviyo zvakaisvonaka.
15 Han sänder sitt tal uppå jordena; hans ord löper snarliga.
Anotuma murayiro wake kunyika; shoko rake rinomhanya kwazvo.
16 Han gifver snö såsom ull; han strör rimfrost såsom asko.
Anowarira chando samakushe amakwai, uye anoparadzira chando samadota.
17 Han kastar sitt hagel såsom betar. Ho kan blifva för hans frost?
Anokanda chimvuramabwe pasi sezvimedu. Ndianiko angamira kana chando chake charova?
18 Han säger, så försmälter det; han låter sitt väder blåsa, så töar det upp.
Anotuma shoko rake rigozvinyungudisa; anomutsa mhepo yake, mvura zhinji igoerera.
19 Han kungör Jacob sitt ord, Israel sina seder och rätter.
Akazarurira Jakobho shoko rake, mirayiro yake nezvirevo zvake kuna Israeri.
20 Så gör han ingom Hedningom; ej heller låter dem veta sina rätter. Halleluja.
Haana kumboita izvi kuno rumwe rudzi; havazivi mirayiro yake. Rumbidzai Jehovha.
