< Psaltaren 147 >

1 Lofver Herran; ty att lofva vår Gud är en kostelig ting; det lofvet är ljufligit och dägeligit.
Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hanune. Anumzantimofoma zagamema huta agi'ama ahentesga hanuna zamo'a knare hu'ne. E'ina hu'neankino agri agima ahentesga hu avu'ava zamo'a so'e huno knare zantfa hu'ne.
2 Herren bygger Jerusalem, och sammanhemtar de fördrefna i Israel.
Ra Anumzamo'a Jerusalemi kumara ete eri so'e huno ki'ne. Ana nehuno Israeli vahe'ma zamavare'za ru moparegama ome kinama huzmante'naza vahera ete ome zamavareno eme eritru nehie.
3 Han helar dem som ett förkrossadt hjerta hafva, och förbinder deras sveda.
Knazamo'ma higeno zamagu'amo'ma havizama hu'nea vahera ete zamazeri so'e nehie. Ana nehuno namuma zamare'nea zana anaki nezamante.
4 Han räknar stjernorna, och nämner dem alla vid namn.
Anami monafima hanafi tamima me'neana agra ko keno antahino nehuno, mago mago hanafi'mofona agi'a amitere hu'ne.
5 Vår Herre är stor, och stor är hans magt; och det är obegripeligit, huru han regerar.
Tagri Ra Anumzamo'a ra huno hankavenentake Anumza mani'ne. Ana hu'neankino Agri antahi'zamo'a mareri agatereneankita, mago'zantera erinteta, e'ina hune huta kegara osu'none.
6 Herren upprättar de elända, och slår de ogudaktiga till jordena.
Zamavufgama anterami'za nemaniza vahera Ra Anumzamo'a zamazerisga nehie. Hianagi havi avu'ava zama nehaza vahera kugusopafi zamazeri netre.
7 Sjunger till skiftes Herranom med tacksägelse, och lofver vår Gud med harpo;
Zgame huta Ra Anumzamofona susu henenteta humuse hunteho. Hapu zavena neheta zagamera huta, Ra Anumzana tagri Anumzamofona agi'a ahentesga hiho.
8 Den himmelen med skyar betäcker, och gifver regn på jordena; den gräs på bergen växa låter;
Anami monafina higeno hampomo'a rufiteno enevigeno, kora huntegeno ama mopafina kora runentegeno, agonaramimpina trazamo'a hageno marenerie.
9 Den boskapenom sitt foder gifver; dem unga korpomen, som ropa till honom.
Agra afi zagagafa ne'zana nezamino, kotkoti namamofo anentamo'zama ne'zanku'ma krafama nehazageno'a ne'zana nezamie.
10 Han hafver inga lust till hästars starkhet; icke heller behag till någors mans ben.
Ra Anumzamo'a hosi afu'mofo hankavegu'ene, mago vahe'mofo hanavegura antahinomie.
11 Herren hafver behag till dem som frukta honom; dem som uppå hans godhet hoppas.
Hianagi Agriku'ma koro nehu'za, vagaore mevava avesi zanku'ma amuha'ma nehaza vaheku, Ra Anumzamo'a musena nehie.
12 Prisa, Jerusalem, Herran; lofva, Zion, din Gud.
Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'mota Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hiho. Saioni agonafima nemaniza vahe'mota, tamagri Anumzamofona agi'a ahentesga hiho.
13 Ty han gör bommarna fasta för dina portar, och välsignar din barn i dig.
Na'ankure rankumatamimofo kafante'ma eri rusima nehaza ainia agrake'za eri hankavenetie. Ana nehuno ana kumapima tamagri mofavre naga'ma mani'nazana asomu hunezmante.
14 Han skaffar dinom gränsom frid, och mättar dig med bästa hvete.
Tamagri mopamo'ma ometre eme atrema hu'nerega agrake'za kegava higeta fru huta nemanizageno, knare zantfama hu'nea witia tamigeta neramura nehaze.
15 Han sänder sitt tal uppå jordena; hans ord löper snarliga.
Agrama mago zanku'ma ama mopafima keagama hutregeno'a, ame huno ana nanekemo'a ama mopafina eneramie.
16 Han gifver snö såsom ull; han strör rimfrost såsom asko.
Ama mopafina aisia atregeno eramino refinetegeno, tanefa ruherafi atreaza huno aisia ruherafi atregeno mopa refi'nete.
17 Han kastar sitt hagel såsom betar. Ho kan blifva för hans frost?
Agra monafintira have komopa ko atregeno eneramie. Anazamo higeno tusi zasi nehiankino, mago vahe'mo'a ana zasipina omanigahie.
18 Han säger, så försmälter det; han låter sitt väder blåsa, så töar det upp.
Hagi henka keaga nehigeno, keaga'amo ana aisia eri ze'ze hutegeno, zaho huntegeno eno ana tina eme ahesageno vu'ne.
19 Han kungör Jacob sitt ord, Israel sina seder och rätter.
Agra naneke'a eri ama huno Jekopuna nesamino, kasege'ane tra ke'anena Israeli vahera huama huno zamasami'ne.
20 Så gör han ingom Hedningom; ej heller låter dem veta sina rätter. Halleluja.
Amanahu avu'ava zama tro'ma huzmante'neana, ruga'a mopafi vahe'ma agri kasegema ontahi'naza vahera anara huozmante'ne. Ra Anumzamofona agi'a ahentesga hanune.

< Psaltaren 147 >