Psaltaren 147
1 Lofver Herran; ty att lofva vår Gud är en kostelig ting; det lofvet är ljufligit och dägeligit.
Hallelujah; for it is good to sing praises unto our God; for it is pleasant, and praise is comely.
2 Herren bygger Jerusalem, och sammanhemtar de fördrefna i Israel.
The LORD doth build up Jerusalem, He gathereth together the dispersed of Israel;
3 Han helar dem som ett förkrossadt hjerta hafva, och förbinder deras sveda.
Who healeth the broken in heart, and bindeth up their wounds.
4 Han räknar stjernorna, och nämner dem alla vid namn.
He counteth the number of the stars; He giveth them all their names.
5 Vår Herre är stor, och stor är hans magt; och det är obegripeligit, huru han regerar.
Great is our Lord, and mighty in power; His understanding is infinite.
6 Herren upprättar de elända, och slår de ogudaktiga till jordena.
The LORD upholdeth the humble; He bringeth the wicked down to the ground.
7 Sjunger till skiftes Herranom med tacksägelse, och lofver vår Gud med harpo;
Sing unto the LORD with thanksgiving, sing praises upon the harp unto our God;
8 Den himmelen med skyar betäcker, och gifver regn på jordena; den gräs på bergen växa låter;
Who covereth the heaven with clouds, who prepareth rain for the earth, who maketh the mountains to spring with grass.
9 Den boskapenom sitt foder gifver; dem unga korpomen, som ropa till honom.
He giveth to the beast his food, and to the young ravens which cry.
10 Han hafver inga lust till hästars starkhet; icke heller behag till någors mans ben.
He delighteth not in the strength of the horse; He taketh no pleasure in the legs of a man.
11 Herren hafver behag till dem som frukta honom; dem som uppå hans godhet hoppas.
The LORD taketh pleasure in them that fear Him, in those that wait for His mercy.
12 Prisa, Jerusalem, Herran; lofva, Zion, din Gud.
Glorify the LORD, O Jerusalem; praise thy God, O Zion.
13 Ty han gör bommarna fasta för dina portar, och välsignar din barn i dig.
For He hath made strong the bars of thy gates; He hath blessed thy children within thee.
14 Han skaffar dinom gränsom frid, och mättar dig med bästa hvete.
He maketh thy borders peace; He giveth thee in plenty the fat of wheat.
15 Han sänder sitt tal uppå jordena; hans ord löper snarliga.
He sendeth out His commandment upon earth; His word runneth very swiftly.
16 Han gifver snö såsom ull; han strör rimfrost såsom asko.
He giveth snow like wool; He scattereth the hoar-frost like ashes.
17 Han kastar sitt hagel såsom betar. Ho kan blifva för hans frost?
He casteth forth His ice like crumbs; who can stand before His cold?
18 Han säger, så försmälter det; han låter sitt väder blåsa, så töar det upp.
He sendeth forth His word, and melteth them; He causeth His wind to blow, and the waters flow.
19 Han kungör Jacob sitt ord, Israel sina seder och rätter.
He declareth His word unto Jacob, His statutes and His ordinances unto Israel.
20 Så gör han ingom Hedningom; ej heller låter dem veta sina rätter. Halleluja.
He hath not dealt so with any nation; and as for His ordinances, they have not known them. Hallelujah.
