< Psaltaren 147 >

1 Lofver Herran; ty att lofva vår Gud är en kostelig ting; det lofvet är ljufligit och dägeligit.
Alleluia, [a Psalm] of Aggaeus and Zacharias. Praise you the Lord: for psalmody is a good thing; let praise be sweetly sung to our God.
2 Herren bygger Jerusalem, och sammanhemtar de fördrefna i Israel.
The Lord builds up Jerusalem; and he will gather together the dispersed of Israel.
3 Han helar dem som ett förkrossadt hjerta hafva, och förbinder deras sveda.
He heals the broken in heart, and binds up their wounds.
4 Han räknar stjernorna, och nämner dem alla vid namn.
He numbers the multitudes of stars; and calls them all by names.
5 Vår Herre är stor, och stor är hans magt; och det är obegripeligit, huru han regerar.
Great is our Lord, and great is his strength; and his understanding is infinite.
6 Herren upprättar de elända, och slår de ogudaktiga till jordena.
The Lord lifts up the meek; but brings sinners down to the ground.
7 Sjunger till skiftes Herranom med tacksägelse, och lofver vår Gud med harpo;
Begin [the song] with thanksgiving to the Lord; sing praises on the harp to our God:
8 Den himmelen med skyar betäcker, och gifver regn på jordena; den gräs på bergen växa låter;
who covers the heaven with clouds, who prepares rain for the earth, who causes grass to spring up on the mountains, [[and green herb for the service of men; ]]
9 Den boskapenom sitt foder gifver; dem unga korpomen, som ropa till honom.
and gives cattle their food, and to the young ravens that call upon him.
10 Han hafver inga lust till hästars starkhet; icke heller behag till någors mans ben.
He will not take pleasure in the strength of a horse; neither is he well-pleased with the legs of a man.
11 Herren hafver behag till dem som frukta honom; dem som uppå hans godhet hoppas.
The Lord takes pleasure in them that fear him, and in all that hope in his mercy.
12 Prisa, Jerusalem, Herran; lofva, Zion, din Gud.
Alleluia, a Psalm of Aggaeus and Zacharias. Praise the Lord, O Jerusalem; praise your God, O Sion.
13 Ty han gör bommarna fasta för dina portar, och välsignar din barn i dig.
For he has strengthened the bars of your gates; he has blessed your children within you.
14 Han skaffar dinom gränsom frid, och mättar dig med bästa hvete.
He makes your borders peaceful, and fills you with the flour of wheat.
15 Han sänder sitt tal uppå jordena; hans ord löper snarliga.
He sends his oracle to the earth: his word will run swiftly.
16 Han gifver snö såsom ull; han strör rimfrost såsom asko.
He gives snow like wool: he scatters the mist like ashes.
17 Han kastar sitt hagel såsom betar. Ho kan blifva för hans frost?
Casting [forth] his ice like morsels: who shall stand before his cold?
18 Han säger, så försmälter det; han låter sitt väder blåsa, så töar det upp.
He shall send out his word, and melt them: he shall blow [with] his wind, and the waters shall flow.
19 Han kungör Jacob sitt ord, Israel sina seder och rätter.
He sends his word to Jacob, his ordinances and judgements to Israel.
20 Så gör han ingom Hedningom; ej heller låter dem veta sina rätter. Halleluja.
He has not done so to any [other] nation; and he has not shown them his judgements.

< Psaltaren 147 >