< Psaltaren 146 >

1 Halleluja. Lofva Herran, min själ.
Alleluia! Mon âme, loue Yahweh!
2 Jag vill lofva Herran, så länge jag lefver, och lofsjunga minom Gud, så länge jag här är.
Toute ma vie, je veux louer Yahweh, tant que je serai, je veux chanter mon Dieu.
3 Förlåter eder icke uppå Förstar; de äro menniskor, de kunna intet hjelpa.
Ne mettez pas votre confiance dans les princes, dans le fils de l'homme, qui ne peut sauver.
4 Ty menniskones ande måste sin väg, och hon måste åter till jord varda; då äro förtappade alle hennes anslag.
Son souffle s'en va, il retourne à sa poussière, et, ce même jour, ses desseins s'évanouissent.
5 Säll är den, hvilkens hjelp Jacobs Gud är; hvilkens hopp på Herran hans Gud står;
Heureux celui qui a pour secours le Dieu de Jacob, qui met son espoir en Yahweh, son Dieu!
6 Den himmelen, jordena, hafvet och allt det derinne är, gjort hafver; den tro håller evinnerliga;
Yahweh a fait le ciel et la terre, la mer et tout ce qu'elle renferme; il garde à jamais sa fidélité.
7 Den rätt skaffar dem som våld lida: den de hungroga spisar. Herren löser de fångna.
Il rend justice aux opprimés, il donne la nourriture à ceux qui ont faim. Yahweh délivre les captifs,
8 Herren gör de blinda seende; Herren upprättar de som nederslagne äro; Herren älskar de rättfärdiga.
Yahweh ouvre les yeux des aveugles, Yahweh relève ceux qui sont courbés, Yahweh aime les justes.
9 Herren bevarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna, och tillbakavänder de ogudaktigas väg.
Yahweh garde les étrangers, il soutient l'orphelin et la veuve; mais il rend tortueuse la voie des méchants.
10 Herren är Konung evinnerliga, din Gud, Zion, förutan ända. Halleluja.
Yahweh est roi pour l'éternité, ton Dieu, ô Sion, d'âge en âge. Alleluia!

< Psaltaren 146 >