Psaltaren 146

1 Halleluja. Lofva Herran, min själ.

Alleluia, [a Psalm] of Aggaeus and Zacharias. My soul, praise the Lord.

2 Jag vill lofva Herran, så länge jag lefver, och lofsjunga minom Gud, så länge jag här är.

While I live will I praise the Lord: I will sing praises to my God as long as I exist.

3 Förlåter eder icke uppå Förstar; de äro menniskor, de kunna intet hjelpa.

Trust not in princes, nor in the children of men, in whom there is no safety.

4 Ty menniskones ande måste sin väg, och hon måste åter till jord varda; då äro förtappade alle hennes anslag.

His breath shall go forth, and he shall return to his earth; in that day all his thoughts shall perish.

5 Säll är den, hvilkens hjelp Jacobs Gud är; hvilkens hopp på Herran hans Gud står;

Blessed is he whose helper is the God of Jacob, whose hope is in the Lord his God:

6 Den himmelen, jordena, hafvet och allt det derinne är, gjort hafver; den tro håller evinnerliga;

who made heaven, and earth, the sea, and all things in them: who keeps truth for ever:

7 Den rätt skaffar dem som våld lida: den de hungroga spisar. Herren löser de fångna.

who executes judgment for the wronged: who gives food to the hungry. The Lord looses the fettered ones:

8 Herren gör de blinda seende; Herren upprättar de som nederslagne äro; Herren älskar de rättfärdiga.

the Lord gives wisdom to the blind: The Lord sets up the broken down: the Lord loves the righteous: the Lord preserves the strangers;

9 Herren bevarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna, och tillbakavänder de ogudaktigas väg.

he will relieve the orphan and widow: but will utterly remove the way of sinners.

10 Herren är Konung evinnerliga, din Gud, Zion, förutan ända. Halleluja.

The Lord shall reign for ever, [even] your God, O Sion, to all generations.