< Psaltaren 146 >
1 Halleluja. Lofva Herran, min själ.
Praise all of you the LORD. Praise the LORD, O my soul.
2 Jag vill lofva Herran, så länge jag lefver, och lofsjunga minom Gud, så länge jag här är.
While I live will I praise the LORD: I will sing praises unto my God while I have any being.
3 Förlåter eder icke uppå Förstar; de äro menniskor, de kunna intet hjelpa.
Put not your trust in princes, nor in the son of man, in whom there is no help.
4 Ty menniskones ande måste sin väg, och hon måste åter till jord varda; då äro förtappade alle hennes anslag.
His breath goes forth, he returns to his earth; in that very day his thoughts perish.
5 Säll är den, hvilkens hjelp Jacobs Gud är; hvilkens hopp på Herran hans Gud står;
Happy is he that has the God of Jacob for his help, whose hope is in the LORD his God:
6 Den himmelen, jordena, hafvet och allt det derinne är, gjort hafver; den tro håller evinnerliga;
Which made heaven, and earth, the sea, and all that therein is: which keeps truth for ever:
7 Den rätt skaffar dem som våld lida: den de hungroga spisar. Herren löser de fångna.
Which executes judgment for the oppressed: which gives food to the hungry. The LORD looses the prisoners:
8 Herren gör de blinda seende; Herren upprättar de som nederslagne äro; Herren älskar de rättfärdiga.
The LORD opens the eyes of the blind: the LORD raises them that are bowed down: the LORD loves the righteous:
9 Herren bevarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna, och tillbakavänder de ogudaktigas väg.
The LORD perserves the strangers; he relieves the fatherless and widow: but the way of the wicked he turns upside down.
10 Herren är Konung evinnerliga, din Gud, Zion, förutan ända. Halleluja.
The LORD shall reign for ever, even your God, O Zion, unto all generations. Praise all of you the LORD.