Psaltaren 146

1 Halleluja. Lofva Herran, min själ.

Praise the Lord! With my whole being I praise the Lord!

2 Jag vill lofva Herran, så länge jag lefver, och lofsjunga minom Gud, så länge jag här är.

I will praise the Lord while I live; I will sing praises to my God while I have breath.

3 Förlåter eder icke uppå Förstar; de äro menniskor, de kunna intet hjelpa.

Don't put your confidence in human leaders—they cannot save you.

4 Ty menniskones ande måste sin väg, och hon måste åter till jord varda; då äro förtappade alle hennes anslag.

Once they breathe no more, they go back to dust. On that very day everything they planned dies with them.

5 Säll är den, hvilkens hjelp Jacobs Gud är; hvilkens hopp på Herran hans Gud står;

Happy are those who have the God of Jacob to help them—their hope is in the Lord their God—

6 Den himmelen, jordena, hafvet och allt det derinne är, gjort hafver; den tro håller evinnerliga;

the one who made heaven and earth, and the sea along with everything it contains. He is trustworthy forever.

7 Den rätt skaffar dem som våld lida: den de hungroga spisar. Herren löser de fångna.

He makes sure the oppressed receive justice. He gives food to the hungry. The Lord sets the prisoners free.

8 Herren gör de blinda seende; Herren upprättar de som nederslagne äro; Herren älskar de rättfärdiga.

The Lord makes the blind see. The Lord lifts up those who are bowed down. The Lord loves those who do what is right.

9 Herren bevarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna, och tillbakavänder de ogudaktigas väg.

The Lord takes care of strangers among us. He looks after widows and orphans. But he makes life difficult for the wicked.

10 Herren är Konung evinnerliga, din Gud, Zion, förutan ända. Halleluja.

The Lord will reign forever. Zion, he will be your God for all generations. Praise the Lord!