< Psaltaren 146 >
1 Halleluja. Lofva Herran, min själ.
Praise ye Jehovah. Praise Jehovah, O my soul.
2 Jag vill lofva Herran, så länge jag lefver, och lofsjunga minom Gud, så länge jag här är.
While I live I will praise Jehovah. I will sing praises to my God while I have any being.
3 Förlåter eder icke uppå Förstar; de äro menniskor, de kunna intet hjelpa.
Put not your trust in rulers, nor in the son of man, in whom there is no help.
4 Ty menniskones ande måste sin väg, och hon måste åter till jord varda; då äro förtappade alle hennes anslag.
His breath goes forth, he returns to his earth. In that very day his thoughts perish.
5 Säll är den, hvilkens hjelp Jacobs Gud är; hvilkens hopp på Herran hans Gud står;
Happy is he who has the God of Jacob for his help, whose hope is in Jehovah his God,
6 Den himmelen, jordena, hafvet och allt det derinne är, gjort hafver; den tro håller evinnerliga;
who made heaven and earth, the sea, and all that is in them, who keeps truth forever,
7 Den rätt skaffar dem som våld lida: den de hungroga spisar. Herren löser de fångna.
who executes justice for the oppressed, who gives food to the hungry. Jehovah releases the prisoners.
8 Herren gör de blinda seende; Herren upprättar de som nederslagne äro; Herren älskar de rättfärdiga.
Jehovah opens the eyes of the blind. Jehovah raises up those who are bowed down. Jehovah loves the righteous.
9 Herren bevarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna, och tillbakavänder de ogudaktigas väg.
Jehovah preserves the sojourners. He upholds the fatherless and widow. But the way of the wicked he turns upside down.
10 Herren är Konung evinnerliga, din Gud, Zion, förutan ända. Halleluja.
Jehovah will reign forever, thy God, O Zion, to all generations. Praise ye Jehovah.