< Psaltaren 146 >
1 Halleluja. Lofva Herran, min själ.
Yahweh Pakai vahchoijun! O kalhagao Yahweh Pakai vahchoi jin!
2 Jag vill lofva Herran, så länge jag lefver, och lofsjunga minom Gud, så länge jag här är.
Kahin laisea Yahweh Pakai kavahchoi ding, hinna hu kanei laisen ka Pathen Elohim vahchoi la sange.
3 Förlåter eder icke uppå Förstar; de äro menniskor, de kunna intet hjelpa.
Leng chapate chunga natahsan koi hih'in, hichu panpi bei ahibouve.
4 Ty menniskones ande måste sin väg, och hon måste åter till jord varda; då äro förtappade alle hennes anslag.
Mihem chate hu abei teng leisetna akilekit-un leivui akisoh jin, hiche nikho lechun athilgon chengseu toh thi thading ahitauve.
5 Säll är den, hvilkens hjelp Jacobs Gud är; hvilkens hopp på Herran hans Gud står;
Hinlah apanpi dinga Israel Pathen Elohim neiho, chule Yahweh Pakai, Elohim Pathen a kinepna neiho anunnom ahi.
6 Den himmelen, jordena, hafvet och allt det derinne är, gjort hafver; den tro håller evinnerliga;
Aman van le leiset twikhanglen leh asunga um jouse anasem in, Aman imatih chan'a akitepna achepi jing ahi.
7 Den rätt skaffar dem som våld lida: den de hungroga spisar. Herren löser de fångna.
Aman suhgentheija umho thudih'in achungthu atanpeh in, chule agilkel te an apen ahi. Yahweh Pakai in songkul tangho alhadoh'in, achamlhat sah jin ahi.
8 Herren gör de blinda seende; Herren upprättar de som nederslagne äro; Herren älskar de rättfärdiga.
Yahweh Pakai in mitchoho kho amusah'in, alhu ho aphong ding in, michonpha Yahweh Pakai in angailun ahi.
9 Herren bevarar de främlingar och faderlösa, och uppehåller enkorna, och tillbakavänder de ogudaktigas väg.
Yahweh Pakai in gamdang miho ahuhdoh in, Aman meithaiho leh chaga ho akhoton, amavang miphalou ho thilgon asuhbei peh'in ahi.
10 Herren är Konung evinnerliga, din Gud, Zion, förutan ända. Halleluja.
Yahweh Pakai in tonsotna vai ahomding ahi. O Jerusalem, Amahi akhang akhanga na Pathen hiding ahi. Yahweh Pakai vahchoijun!