< Psaltaren 145 >

1 Ett lof Davids. Jag vill upphöja dig, min Gud, du Konung, och ditt Namn lofva alltid och förutan ända.
Hvala Davidova. Poviševal te bodem, Bog moj, kralj; in blagoslavljal bodem ime tvoje vekomaj in vekomaj.
2 Jag vill dagliga lofva dig, och ditt Namn prisa alltid och förutan ända.
Vsak dan te bodem blagoslavljal, in hvalil ime tvoje vekomaj in vekomaj.
3 Herren är stor, och mycket loflig, och hans storhet är osägelig.
Velik je Gospod in hvale vreden jako; dà, velikosti njegove ni preiskati.
4 Barnabarn skola prisa dina verk, och tala om ditt välde.
Rod naj rodú slavi dela tvoja; kakor ona oznanjajo vsakotero mogočnost tvojo.
5 Jag vill tala om dina härliga stora äro, och om dina under;
Lepoto in slavo tvojega veličastva, in čudovite stvari tvoje bodem oznanjal.
6 Att man skall tala om dina härliga gerningar, och att man förtäljer dina härlighet;
In moč čudovitih dél tvojih naj slavé; in posamezna velika dela tvoja bodem pripovedoval.
7 Att man skall prisa dina stora godhet, och lofva dina rättfärdighet.
Spomin obile dobrote tvoje naj vrè iz njih; pravico tvojo naj pojó.
8 Nådelig och barmhertig är Herren, tålig och af stor godhet.
Milosten in usmiljen je Gospod; potrpežljiv in velik v milosti.
9 Herren är allom god, och förbarmar sig öfver all sin verk.
Dober je Gospod vsem; in usmiljenje njegovo v vseh delih njegovih.
10 All din verk, Herre, skola tacka dig, och dine helige lofva dig;
Slavé te naj, Gospod, vsa dela tvoja; in blagoslavljajo te naj, katerim milost izkazuješ.
11 Och prisa dins rikes äro, och tala om ditt välde;
Slavo kraljestva tvojega naj slavé, in naznanjajo mogočnost tvojo.
12 Att ditt välde må menniskors barnom kunnogt varda, och dins rikes härliga majestät.
Da sinom človeškim oznanjajo mogočnost njegovo, in slavo in lepoto njegovega kraljestva.
13 Ditt rike är ett evigt rike, och ditt herradöme varar förutan ända.
Kraljestvo tvoje je vseh vekov kraljestvo, in gospostvo tvoje od roda do roda.
14 Herren uppehåller alla de som falla, och uppreser alla de som nederslagne äro.
Gospod podpira vse padajoče, in kvišku pomaga vsem omahujočim.
15 Allas ögon vänta efter dig, och du gifver dem sin spis i sinom tid.
Vseh oči gledajo v té; ti jim daješ jedi o svojem času.
16 Du upplåter dina hand, och uppfyller allt det som lefver med behag.
Roko svojo odpreš in nasitiš karkoli živi, po volji.
17 Herren är rättfärdig i alla sina vägar, och helig i alla sina gerningar.
Pravičen je Gospod po vseh potih svojih, in dobrotljiv v vseh svojih delih.
18 Herren är när allom dem som åkalla honom, allom dem som med allvar åkalla honom.
Blizu je Gospod vsem, ki ga kličejo; vsem, kateri ga kličejo v zvestobi.
19 Han gör hvad de gudfruktige begära, och hörer deras rop, och hjelper dem.
Voljo spolnjuje boječim se njega; vpitje njih sliši in daje jim blaginjo.
20 Herren bevarar alla de honom älska, och skall förgöra alla ogudaktiga.
Gospod hrani vse, kateri ga ljubijo; vse hudobne pa pogublja.
21 Min mun skall säga Herrans lof; allt kött lofve hans helga Namn alltid, och förutan ända!
Hvalo Gospodovo naj govoré usta moja; in vse meso naj blagoslavlja sveto ime njegovo, vekomaj in vekomaj.

< Psaltaren 145 >