< Psaltaren 144 >

1 En Psalm Davids. Lofvad vare Herren, min tröst, den mina händer lärer strida, och mina finger örliga;
De David. Béni soit Yahweh, mon rocher, qui a dressé mes mains au combat, et mes doigts à la guerre,
2 Min barmhertighet och min borg, mitt beskärm och min hjelpare, min sköld, på den jag tröster; den mitt folk under mig tvingar;
mon bienfaiteur et ma forteresse, ma haute retraite et mon libérateur, mon bouclier, celui qui est mon refuge, qui range mon peuple sous moi!
3 Herre, hvad är menniskan, att du så låter dig vårda om henne; och menniskones son, att du så aktar uppå honom?
Yahweh, qu'est-ce que l'homme pour que tu le connaisses, le fils de l'homme, pour que tu prennes garde à lui?
4 Är dock menniskan lika som intet. Hennes tid går bort såsom en skugge.
L'homme est semblable à un souffle, ses jours sont comme l'ombre qui passe.
5 Herre, böj din himmel, och stig härned; tag uppå bergen, att de ryka.
Yahweh, abaisse tes cieux et descends; touche les montagnes, et qu'elles s'embrasent;
6 Låt ljunga, och förströ dem; skjut dina skott, och förskräck dem.
fais briller les éclairs, et disperse les ennemis; lance tes flèches, et mets-les en déroute.
7 Sänd dina hand af höjdene, och förlossa mig, och fräls mig ifrå stor vatten, ifrå de främmande barnas händer;
Etends tes mains d'en haut, délivre-moi et sauve-moi des grandes eaux, de la main des fils de l'étranger,
8 Hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska.
dont la bouche profère le mensonge, et dont la droite est une droite parjure.
9 Gud, jag vill sjunga dig en ny viso; jag vill spela dig på psaltare af tio stränger;
O Dieu, je te chanterai un cantique nouveau, je te célébrerai sur le luth à dix cordes.
10 Du, som gifver Konungomen seger, och förlöser din tjenare David ifrå dens ondas mordsvärd.
Toi qui donnes aux rois la victoire, qui sauves du glaive meurtrier David, ton serviteur,
11 Förlös mig ock, och hjelp mig ifrå de främmande barnas hand; hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska;
délivre-moi et sauve-moi de la main des fils de l'étranger, dont la bouche profère le mensonge, et dont la droite est une droite parjure.
12 Att våre söner måga uppväxa i deras ungdom, såsom plantor; och våra döttrar, såsom beprydde svalar, såsom palats;
Que nos fils, comme des plants vigoureux, grandissent en leur jeunesse! Que nos filles soient comme les colonnes angulaires, sculptées à la façon de celles d'un temple!
13 Och våra visthus fulle vara, de der spisning utgifva kunna, den ena efter den andra; att våra får måga bära tusend och hundrade tusend, i våra afvelsgårdar;
Que nos greniers soient remplis, et regorgent de toutes sortes de provisions! Que nos brebis, dans nos pâturages, se multiplient par milliers et par myriades!
14 Att våre oxar måga mycket arbete göra; att ingen skade, ingen olycka eller klagan på våra gator är.
Que nos génisses soient fécondes! Qu'il n'y ait dans nos murs ni brèche, ni reddition! Ni cri d'alarme dans nos places publiques!
15 Saligt är det folk, hvilko alltså går; men saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är.
Heureux le peuple qui jouit de ces biens! Heureux le peuple dont Yahweh est le Dieu!

< Psaltaren 144 >