Psaltaren 144
1 En Psalm Davids. Lofvad vare Herren, min tröst, den mina händer lärer strida, och mina finger örliga;
A Psalm of David. Blessed be the LORD my Rock, who traineth my hands for war, and my fingers for battle;
2 Min barmhertighet och min borg, mitt beskärm och min hjelpare, min sköld, på den jag tröster; den mitt folk under mig tvingar;
My lovingkindness, and my fortress, my high tower, and my deliverer; my shield, and He in whom I take refuge; who subdueth my people under me.
3 Herre, hvad är menniskan, att du så låter dig vårda om henne; och menniskones son, att du så aktar uppå honom?
LORD, what is man, that Thou takest knowledge of him? or the son of man, that Thou makest account of him?
4 Är dock menniskan lika som intet. Hennes tid går bort såsom en skugge.
Man is like unto a breath; his days are as a shadow that passeth away.
5 Herre, böj din himmel, och stig härned; tag uppå bergen, att de ryka.
O LORD, bow Thy heavens, and come down; touch the mountains, that they may smoke.
6 Låt ljunga, och förströ dem; skjut dina skott, och förskräck dem.
Cast forth lightning, and scatter them; send out Thine arrows, and discomfit them.
7 Sänd dina hand af höjdene, och förlossa mig, och fräls mig ifrå stor vatten, ifrå de främmande barnas händer;
Stretch forth Thy hands from on high; rescue me, and deliver me out of many waters, out of the hand of strangers;
8 Hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska.
Whose mouth speaketh falsehood, and their right hand is a right hand of lying.
9 Gud, jag vill sjunga dig en ny viso; jag vill spela dig på psaltare af tio stränger;
O God, I will sing a new song unto Thee, upon a psaltery of ten strings will I sing praises unto Thee;
10 Du, som gifver Konungomen seger, och förlöser din tjenare David ifrå dens ondas mordsvärd.
Who givest salvation unto kings, who rescuest David Thy servant from the hurtful sword.
11 Förlös mig ock, och hjelp mig ifrå de främmande barnas hand; hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska;
Rescue me, and deliver me out of the hand of strangers, whose mouth speaketh falsehood, and their right hand is a right hand of lying.
12 Att våre söner måga uppväxa i deras ungdom, såsom plantor; och våra döttrar, såsom beprydde svalar, såsom palats;
We whose sons are as plants grown up in their youth; whose daughters are as corner-pillars carved after the fashion of a palace;
13 Och våra visthus fulle vara, de der spisning utgifva kunna, den ena efter den andra; att våra får måga bära tusend och hundrade tusend, i våra afvelsgårdar;
Whose garners are full, affording all manner of store; whose sheep increase by thousands and ten thousands in our fields;
14 Att våre oxar måga mycket arbete göra; att ingen skade, ingen olycka eller klagan på våra gator är.
Whose oxen are well laden; with no breach, and no going forth, and no outcry in our broad places;
15 Saligt är det folk, hvilko alltså går; men saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är.
Happy is the people that is in such a case. Yea, happy is the people whose God is the LORD.
