Psaltaren 144
1 En Psalm Davids. Lofvad vare Herren, min tröst, den mina händer lärer strida, och mina finger örliga;
Qaal tuknaak aham ka kut qawi cawngpyi nawh qaal kahnaak aham ka kut dawnkhqi ak cawngpyi Bawipa ka lungnu venawh kyihcahnaak awm seh.
2 Min barmhertighet och min borg, mitt beskärm och min hjelpare, min sköld, på den jag tröster; den mitt folk under mig tvingar;
Anih taw ka lungnaak Khawsa ingkaw ka vawngcak, ka qaltoeng vawng khoeng ingkaw anik hulkung, kang thuknaak phuhqa, ka hui awh thlangkhqi ak kun sak kung na awm hy.
3 Herre, hvad är menniskan, att du så låter dig vårda om henne; och menniskones son, att du så aktar uppå honom?
Aw Bawipa, thlanghqing ve ikawmyihna nu tinawh nang ngainaak khak, thlanghqing capa awm nak poek loet?
4 Är dock menniskan lika som intet. Hennes tid går bort såsom en skugge.
Thlanghqing taw hqi amyihna ni a awm; a hqing khui khawnghi awm myihlip ak khum bang amyihna ni a awm.
5 Herre, böj din himmel, och stig härned; tag uppå bergen, att de ryka.
Aw Bawipa, nak khankhqi ce nung ngam sak nawh nu law lah, tlangkhqi ce a khunaak aham bi lah.
6 Låt ljunga, och förströ dem; skjut dina skott, och förskräck dem.
Khawpha tyi nawhtaw qaalkhqi ce kqeng a zang na ta kang lah; na la ce kap nawhtaw dawng lam hang sak lah.
7 Sänd dina hand af höjdene, och förlossa mig, och fräls mig ifrå stor vatten, ifrå de främmande barnas händer;
Hun sang nakawng na kut ce nuk thla law nawh; ni hul nawh tuih tha ak awm ing, thlakchangkhqi kut khui awhkawng ni hul cang lah,
8 Hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska.
cekkhqi am kha taw qaai kqawn thai unawh, amik tang ben kutkhqi awm qaai ak kqawn kut na awm uhy.
9 Gud, jag vill sjunga dig en ny viso; jag vill spela dig på psaltare af tio stränger;
Aw Khawsa, nang a venawh lak thai sa vang nyng; a qui pahqa ak law tingtoeng ing nang a venawh tumding tum kawng nyng,
10 Du, som gifver Konungomen seger, och förlöser din tjenare David ifrå dens ondas mordsvärd.
sangpahrangkhqi venawh noengnaak ak pekung, thihnaak kawi zawzi awhkawng a tyihzawih David ak loet sakkung a venawh ce.
11 Förlös mig ock, och hjelp mig ifrå de främmande barnas hand; hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska;
Qaai ing ak be khakhqi ingkaw qaai kqawn ak nget tang ben kut ak ta qap chang thlangkhqi kut khuiawh kawng ni hul nawhtaw ni thaawng cang lah.
12 Att våre söner måga uppväxa i deras ungdom, såsom plantor; och våra döttrar, såsom beprydde svalar, såsom palats;
Cawhtaw ka capa thak awm hui khqi awm a dawn ak sai thingkung amyihna awm kawm usaw, ka canukhqi awm sangpahrang a im awhkaw a thoeihcam hqeet tungkhqi amyihna awm kawm uh.
13 Och våra visthus fulle vara, de der spisning utgifva kunna, den ena efter den andra; att våra får måga bära tusend och hundrade tusend, i våra afvelsgårdar;
Kaimih ak khaikhqi awm ai kawi soepkep ing bengen kaw. Kaimih a tuukhqi awm thong sang dyna pung a tai kawmsaw ka mimah a lo khuiawh lym kawm uh;
14 Att våre oxar måga mycket arbete göra; att ingen skade, ingen olycka eller klagan på våra gator är.
vaitawm caikhqi ing phyihqih phyi kawm uh. Cawhtaw vawng hqe awi am ning za voel kaw, thlang a tamnaa na amni khum voel kawmsaw, lam awh kawseet kqangnaak awi am ning za voel ti kaw.
15 Saligt är det folk, hvilko alltså går; men saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är.
Ve ak awi ve ak thym thlangkhqi ham taw a zoseen hy; Bawipa ce Khawsa na ak takhqi taw a zoseen hy.
