Psaltaren 141

1 En Psalm Davids. Herre, jag ropar till dig, skynda dig till mig. Förnim mina röst, när jag åkallar dig.

YHWH, I cry unto thee: make haste unto me; give ear unto my voice, when I cry unto thee.

2 Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer; mina händers upphäfvande, såsom ett aftonoffer.

Let my prayer be set forth before thee as incense; and the lifting up of my hands as the evening sacrifice.

3 Herre, bevara min mun, och bevara mina läppar.

Set a watch, O YHWH, before my mouth; keep the door of my lips.

4 Böj icke mitt hjerta till något det ondt är, till att föra ett ogudaktigt väsende med de ogerningsmän; att jag icke äter af det som dem lyster.

Incline not my heart to any evil thing, to practise wicked works with men that work iniquity: and let me not eat of their dainties.

5 Den rättfärdige slå mig vänliga, och straffe mig. Det skall göra mig så godt, som balsam på mitt hufvud; ty jag beder städse, att de icke skola göra mig skada.

Let the righteous smite me; it shall be a kindness: and let him reprove me; it shall be an excellent oil, which shall not break my head: for yet my prayer also shall be in their calamities.

6 Deras lärare störte öfver en sten; så skall man då sedan höra mina läro, att hon lustig är.

When their judges are overthrown in stony places, they shall hear my words; for they are sweet.

7 Vår ben äro förströdd allt intill helvetet, såsom då en upprifver och uppkastar jordena. (Sheol h7585)

Our bones are scattered at the grave's mouth, as when one cutteth and cleaveth wood upon the earth. (Sheol h7585)

8 Ty uppå dig, Herre, Herre, se min ögon. Jag tröster uppå dig; bortkasta icke mina själ.

But mine eyes are unto thee, O Elohim YHWH: in thee is my trust; leave not my soul destitute.

9 Bevara mig för den snaro, som de mig satt hafva, och för de ogerningsmäns gildre.

Keep me from the snares which they have laid for me, and the gins of the workers of iniquity.

10 De ogudaktige falle med hvarannan uti sina egna nät; men jag gånge alltid framom.

Let the wicked fall into their own nets, whilst that I withal escape.