Psaltaren 141
1 En Psalm Davids. Herre, jag ropar till dig, skynda dig till mig. Förnim mina röst, när jag åkallar dig.
Aw Angraeng, nang to kang kawk; kai khaeah karangah angzo ah; nang kang kawk naah, ka lok hae tahngai pae ah.
2 Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer; mina händers upphäfvande, såsom ett aftonoffer.
Lawk ka thuihaih to na hmaa ah hmuihoih baktih, ka payangh ih ban loe duembang ah sak ih angbawnhaih baktiah om nasoe.
3 Herre, bevara min mun, och bevara mina läppar.
Aw Angraeng, ka pakha ah toepkung to na suem pae ah; kai ih pahni thok hae na toep pae ah.
4 Böj icke mitt hjerta till något det ondt är, till att föra ett ogudaktigt väsende med de ogerningsmän; att jag icke äter af det som dem lyster.
Kahoih ai hmuen to sak hanah, kai ih palung hae kahoih ai hmuen sah kaminawk hoi nawnto paqoi hmah; nihcae ih caaknaeknawk doeh na pacah hmah.
5 Den rättfärdige slå mig vänliga, och straffe mig. Det skall göra mig så godt, som balsam på mitt hufvud; ty jag beder städse, att de icke skola göra mig skada.
Katoeng kami mah kai na bop nasoe, to tiah ang bohhaih loe amlunghaih ah ni om tih; zoeh doeh na zoeh nasoe, ka lu hanah kahoih koek situi ah ni om tih, ka lu mah angmaa mak ai. Toe sethaih sah kaminawk mah sak ih hmuennawk pongah lawk ka thuih vop.
6 Deras lärare störte öfver en sten; så skall man då sedan höra mina läro, att hon lustig är.
Nihcae ukkungnawk amngoe taengah vah o naah loe, ka thuih ih loknawk loe luep pongah, nihcae mah ka thuih ih loknawk to thaih o.
7 Vår ben äro förströdd allt intill helvetet, såsom då en upprifver och uppkastar jordena. (Sheol h7585)
Thing to boeng moe, long ah pakhoih baktih toengah, taprong taengah kaicae ih ahuhnawk to a haeh o phang. (Sheol h7585)
8 Ty uppå dig, Herre, Herre, se min ögon. Jag tröster uppå dig; bortkasta icke mina själ.
Toe, Aw Angraeng Sithaw, ka mik mah loe nang ni ang danh; kai loe nang khaeah ni kam ha; ka hinghaih hae raihaih hoiah na caeh taak hmah.
9 Bevara mig för den snaro, som de mig satt hafva, och för de ogerningsmäns gildre.
Kai han patung ih thaang hoi kasae sah kaminawk mah patung ih dongnawk thung hoiah na loisak ah.
10 De ogudaktige falle med hvarannan uti sina egna nät; men jag gånge alltid framom.
Ka loih pacoengah, kasae sah kaminawk loe angmacae ih palok pongah aman o nasoe.
