< Psaltaren 140 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Fräls mig, Herre, ifrån onda menniskor; bevara mig för vrångvisa män;
Dāvida dziesma, dziedātāju vadonim. Izglāb mani, Kungs, no ļauniem cilvēkiem, izrauj mani no varas darītājiem,
2 De der ondt tänka i sin hjerta, och dagliga komma örlig åstad.
Kas ļaunu domā savā sirdī, kas ikdienas saceļ karu.
3 De hvässa sina tungo såsom en orm; huggormaförgift är under deras läppar. (Sela)
Tie trin savu mēli kā čūska, odžu dzelonis ir apakš viņu lūpām. (Sela)
4 Bevara mig, Herre, för de ogudaktigas hand. Bevara mig för vrångvisa menniskor, de der tänka till att omstöta min gång.
Pasargi mani, Kungs, no bezdievīgo rokām, izglāb mani no varas darītājiem, kas domā nostumt manas kājas.
5 De högfärdige sätta mig snaror, och utsträcka mig rep till nät, och gildra för mig vid vägen. (Sela)
Tie lepnie man liek valgus un virves, tie man izpleš tīklu ceļmalā un liek man slazdus. (Sela)
6 Men jag säger till Herran: Du äst min Gud; Herre, förnim mine böns röst.
Es saku uz To Kungu: Tu esi mans Dievs, klausies, ak Kungs, uz manas sirds lūgšanas balsi.
7 Herre, Herre, min starka hjelp; du beskärmar mitt hufvud i stridstidenom.
Kungs, Dievs, mans stiprais Pestītājs, Tu apsedz manu galvu kaušanas laikā.
8 Herre, låt icke dem ogudaktiga sitt begär; styrk icke hans onda vilja; de måtte högmodas deraf. (Sela)
Nedod, ak Kungs, tam bezdievīgam, ko viņš kāro, un lai viņa padoms neizdodas, jo tie greznojās. (Sela)
9 Det onda, der mine fiender om rådslå, falle uppå deras hufvud.
Tiem, kas ap mani metās, lai nāk uz viņu galvu tā nelaime, par ko tie runā.
10 Han skall utskudda öfver dem ljungeld. Han skall med eld slå dem djupt neder i jordena, så att de aldrig mer uppstå skola.
Degošas ogles lai krīt uz tiem. Viņš tos gāzīs ugunī, dziļās bedrēs, ka tie vairs necelsies.
11 En ond mun skall ingen lycko hafva på jordene. En vrångvis ond menniska skall förjagad och omstört varda.
Lielmutis nepastāvēs virs zemes, nelaime varmāku vajās un trieks.
12 Ty jag vet, att Herren skall uträtta dens eländas sak, och dens fattigas rätt.
Es zinu, ka Tas Kungs iztiesās nabaga lietas un bēdīgā tiesu.
13 Och skola de rättfärdige tacka dino Namne, och de fromme skola för ditt ansigte blifva.
Tiešām, taisnie Tavam vārdam pateiksies, sirdsskaidrie pastāvēs Tavā priekšā.