< Psaltaren 140 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Fräls mig, Herre, ifrån onda menniskor; bevara mig för vrångvisa män;
伶長にうたはしめたるダビデのうた ヱホバよねがはくは惡人よりわれを助けいだし 我をまもりて強暴人よりのがれしめたまへ
2 De der ondt tänka i sin hjerta, och dagliga komma örlig åstad.
かれらは心のうちに残害をくはだて たえず戦闘をおこす
3 De hvässa sina tungo såsom en orm; huggormaförgift är under deras läppar. (Sela)
かれらは蛇のごとくおのが舌を利す そのくちびるのうちに蝮の毒あり (セラ)
4 Bevara mig, Herre, för de ogudaktigas hand. Bevara mig för vrångvisa menniskor, de der tänka till att omstöta min gång.
ヱホバよ願くはわれを保ちてあしきひとの手よりのがれしめ 我をまもりてわが足をつまづかせんと謀るあらぶる人よりのがれしめ給へ
5 De högfärdige sätta mig snaror, och utsträcka mig rep till nät, och gildra för mig vid vägen. (Sela)
高ぶるものはわがために羂と索とをふせ 路のほとりに網をはり かつ機をまうけたり (セラ)
6 Men jag säger till Herran: Du äst min Gud; Herre, förnim mine böns röst.
われヱホバにいへらく汝はわが神なり ヱホバよねがはくはわが祈のこゑをきき給へ
7 Herre, Herre, min starka hjelp; du beskärmar mitt hufvud i stridstidenom.
わが救のちからなる主の神よ なんぢはたたかひの日にわが首をおほひたまへり
8 Herre, låt icke dem ogudaktiga sitt begär; styrk icke hans onda vilja; de måtte högmodas deraf. (Sela)
ヱホバよあしきひとの欲のままにすることをゆるしたまふなかれ そのあしき企図をとげしめたまふなかれ おそらくは彼等みづから誇らん (セラ)
9 Det onda, der mine fiender om rådslå, falle uppå deras hufvud.
われを圍むものの首はおのれのくちびるの残害におほはるべし
10 Han skall utskudda öfver dem ljungeld. Han skall med eld slå dem djupt neder i jordena, så att de aldrig mer uppstå skola.
もえたる炭はかれらのうへにおち かれらは火になげいれられ ふかき穴になげいれられて再びおきいづることあたはざるべし
11 En ond mun skall ingen lycko hafva på jordene. En vrångvis ond menniska skall förjagad och omstört varda.
惡言をいふものは世にたてられず 暴ぶるものはわざはひに追及れてたふさるべし
12 Ty jag vet, att Herren skall uträtta dens eländas sak, och dens fattigas rätt.
われは苦しむものの訴とまづしきものの義とをヱホバの守りたまふを知る
13 Och skola de rättfärdige tacka dino Namne, och de fromme skola för ditt ansigte blifva.
義者はかならず聖名にかんしやし直者はみまへに住ん