< Psaltaren 140 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Fräls mig, Herre, ifrån onda menniskor; bevara mig för vrångvisa män;
To the Chief Musician. A Melody of David. Rescue me, O Yahweh, from the men of mischief, From the men of violence, wilt thou preserve me:
2 De der ondt tänka i sin hjerta, och dagliga komma örlig åstad.
Who have devised mischiefs in their [heart], Every day, do they stir up wars:
3 De hvässa sina tungo såsom en orm; huggormaförgift är under deras läppar. (Sela)
They have sharpened their tongue like a serpent, —The poison of the asp, is under their lips. (Selah)
4 Bevara mig, Herre, för de ogudaktigas hand. Bevara mig för vrångvisa menniskor, de der tänka till att omstöta min gång.
Keep me, O Yahweh, from the hands of the lawless one, From the man of violence, wilt thou preserve me, —who have devised, to thrust at my steps:
5 De högfärdige sätta mig snaror, och utsträcka mig rep till nät, och gildra för mig vid vägen. (Sela)
The proud have hidden a snare for me, and, cords, have they spread as a net beside the track, Snares, have they set for me. (Selah)
6 Men jag säger till Herran: Du äst min Gud; Herre, förnim mine böns röst.
I have said unto Yahweh, My GOD, thou art! Give ear, O Yahweh, unto the voice of my supplications.
7 Herre, Herre, min starka hjelp; du beskärmar mitt hufvud i stridstidenom.
O Yahweh, My Lord, my saving strength, thou hast screened my head in the day of battle.
8 Herre, låt icke dem ogudaktiga sitt begär; styrk icke hans onda vilja; de måtte högmodas deraf. (Sela)
Do not grant, O Yahweh, the desires of the lawless one, his device, do not promote, They would exalt themselves. (Selah)
9 Det onda, der mine fiender om rådslå, falle uppå deras hufvud.
As for the head of them who surround me, Let the mischief of their lips cover them:
10 Han skall utskudda öfver dem ljungeld. Han skall med eld slå dem djupt neder i jordena, så att de aldrig mer uppstå skola.
May there be dropped on them live coals, —Into the fire, may they be let fall, into watery pits [from which] they shall not rise.
11 En ond mun skall ingen lycko hafva på jordene. En vrångvis ond menniska skall förjagad och omstört varda.
As for the slanderer, let him not be established in the earth, —As for the man of wrongful violence, let misfortune hunt him with thrust upon thrust.
12 Ty jag vet, att Herren skall uträtta dens eländas sak, och dens fattigas rätt.
I know that Yahweh will execute, the right of the oppressed one, the vindication of the needy.
13 Och skola de rättfärdige tacka dino Namne, och de fromme skola för ditt ansigte blifva.
Surely, the righteous, shall give thanks to thy Name, the upright shall dwell in thy presence.