< Psaltaren 140 >

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Fräls mig, Herre, ifrån onda menniskor; bevara mig för vrångvisa män;
Kathutkung: Devit, Devit ni tumkhawngkung hanelah a sak e la Oe BAWIPA, tamikathoutnaw e kut dawk hoi kai hah na hlout sak haw. Ka mathoutmakainaw e kut dawk hoi na rungngang haw.
2 De der ondt tänka i sin hjerta, och dagliga komma örlig åstad.
Ahnimouh teh a lungthung vah hawihoehnae hah a pouk awh teh, kâtuknae ao nahanelah, hnintangkuem cungtalah a pouk awh.
3 De hvässa sina tungo såsom en orm; huggormaförgift är under deras läppar. (Sela)
Ahnimouh teh amamae lai hah tahrun e lai patetlah, a hran sak awh. Ahnimae pahni thung vah hrunthoe sue ao. (Selah)
4 Bevara mig, Herre, för de ogudaktigas hand. Bevara mig för vrångvisa menniskor, de der tänka till att omstöta min gång.
Oe BAWIPA, tamikathoutnaw e kut dawk hoi kai hah na ring haw. Ka mathoutmakainaw e kut dawk hoi na rungngang haw. Ahnimouh ni ka tâlaw nahanelah kho a khang awh.
5 De högfärdige sätta mig snaror, och utsträcka mig rep till nät, och gildra för mig vid vägen. (Sela)
Ka kâoupnaw ni kai hanelah arulahoi tangkam a patûng awh. Lamthung dawk tamlawk a yangda awh teh, kai hanelah karap a patûng awh. (Selah)
6 Men jag säger till Herran: Du äst min Gud; Herre, förnim mine böns röst.
Nang teh kaie Cathut lah na o tie hah Jehovah koe ka dei. Oe BAWIPA, kai ni ka kâhei e hah na thai pouh haw.
7 Herre, Herre, min starka hjelp; du beskärmar mitt hufvud i stridstidenom.
Oe Bawipa Jehovah, nang teh kaie rungngangnae tha lah na o. Tarankâtuk hnin vah, nang ni kaie ka lû teh na ramuk pouh.
8 Herre, låt icke dem ogudaktiga sitt begär; styrk icke hans onda vilja; de måtte högmodas deraf. (Sela)
Oe BAWIPA, tamikathoutnaw e ngainae teh kuep pouh hoeh. Hawihoehnae sak hanelah noenae teh kuep sak pouh hoeh. Hoehpawiteh, kârasang awh langvaih.
9 Det onda, der mine fiender om rådslå, falle uppå deras hufvud.
Hot patet e taminaw teh, kaie ka tengpam vah, amamae lû loungouk awh laipalah, amamouh ni a dei awh e hawihoehnae ni amamanaw teh ramuk naseh.
10 Han skall utskudda öfver dem ljungeld. Han skall med eld slå dem djupt neder i jordena, så att de aldrig mer uppstå skola.
Hmaisaannaw teh amamae van bawt naseh. Ahnimouh teh hmai dawk thoseh, tangkawm thung thoseh, tâkhawng e lah awm awh naseh, bout thaw awh hanh lawiseh.
11 En ond mun skall ingen lycko hafva på jordene. En vrångvis ond menniska skall förjagad och omstört varda.
Thoenae ka dei e naw teh, talai van cak awh hanh naseh, ka mathoutmakai e taminaw koe runae ni pâlei awh naseh.
12 Ty jag vet, att Herren skall uträtta dens eländas sak, och dens fattigas rätt.
BAWIPA ni runae kâhmonaw hah a khetyawt teh, kavoutthoupnaw koelah kalan lah lawk a ceng han tie ka panue.
13 Och skola de rättfärdige tacka dino Namne, och de fromme skola för ditt ansigte blifva.
Atangcalah, tami kalannaw ni na min a pholen awh han. A lungthin kalannaw ni hai na hmalah ao awh han.

< Psaltaren 140 >