< Psaltaren 14 >
1 En Psalm Davids, till att föresjunga. De dårar säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse med sitt väsende; det är ingen, som väl gör.
For the Leader. A Psalm of David. The fool hath said in his heart: 'There is no God'; they have dealt corruptly, they have done abominably; there is none that doeth good.
2 Herren såg af himmelen uppå menniskors barn, att han se skulle om der någor förståndig vore, och efter Gud frågade.
The LORD looked forth from heaven upon the children of men, to see if there were any man of understanding, that did seek after God.
3 Men de äro alle afvekne, och allesammans odogse; det är ingen, som väl gör, ja icke en.
They are all corrupt, they are together become impure; there is none that doeth good, no, not one.
4 Vill då ingen af de ogerningsmän det märka? de som mitt folk uppfräta, på det de måga föda sig; men Herran åkalla de intet.
'Shall not all the workers of iniquity know it, who eat up My people as they eat bread, and call not upon the LORD?'
5 Der frukta de sig; men Gud är när de rättfärdigas slägte.
There are they in great fear; for God is with the righteous generation.
6 I skämmen den fattigas råd; men Gud är hans tröst.
Ye would put to shame the counsel of the poor, but the LORD is his refuge.
7 Ack! att hjelpen af Zion öfver Israel komme, och Herren sitt fångna folk förlossade; så skulle Jacob glad vara, och Israel fröjda sig.
Oh that the salvation of Israel were come out of Zion! When the LORD turneth the captivity of His people, let Jacob rejoice, let Israel be glad.