Psaltaren 14

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. De dårar säga i sitt hjerta: Det är ingen Gud till; de doga intet, och äro en styggelse med sitt väsende; det är ingen, som väl gör.

For the music director. A psalm of David. Only fools tell themselves, “God doesn't exist.” They are completely immoral; they commit terrible sins; not a single one of them does anything good.

2 Herren såg af himmelen uppå menniskors barn, att han se skulle om der någor förståndig vore, och efter Gud frågade.

The Lord watches from heaven to see whether anyone understands—if there's anyone who wants to come to God.

3 Men de äro alle afvekne, och allesammans odogse; det är ingen, som väl gör, ja icke en.

They have all gone their own way, they are totally depraved; none of them does anything good, not even one.

4 Vill då ingen af de ogerningsmän det märka? de som mitt folk uppfräta, på det de måga föda sig; men Herran åkalla de intet.

Won't these people who do evil ever learn? They consume my people as if they were eating bread, and refuse to pray to the Lord.

5 Der frukta de sig; men Gud är när de rättfärdigas slägte.

Look, they will become terrified, because God is with those who live right.

6 I skämmen den fattigas råd; men Gud är hans tröst.

The wicked dismiss the plans of the poor people, but the Lord looks after them.

7 Ack! att hjelpen af Zion öfver Israel komme, och Herren sitt fångna folk förlossade; så skulle Jacob glad vara, och Israel fröjda sig.

If only the Lord's salvation would come from Zion! When the Lord restores his people, the people of Jacob will celebrate, and the people of Israel will be glad.