Psaltaren 139

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, du utransakar mig, och känner mig.

Per il capo de’ musici. Salmo di Davide. O Eterno tu m’hai investigato e mi conosci.

2 Ehvad jag sitter eller uppstår, vetst du det; du förstår mina tankar fjerran.

Tu sai quando mi seggo e quando m’alzo, tu intendi da lungi il mio pensiero.

3 Ehvad jag går, eller ligger, så äst du omkring mig, och ser alla mina vägar.

Tu mi scruti quando cammino e quando mi giaccio, e conosci a fondo tutte le mie vie.

4 Ty si, det är intet ord på mine tungo, det du, Herre, icke allt vetst.

Poiché la parola non è ancora sulla mia lingua, che tu, o Eterno, già la conosci appieno.

5 Du skaffar hvad jag både förr och efter gör, och håller dina hand öfver mig.

Tu mi stringi di dietro e davanti, e mi metti la mano addosso.

6 Sådana kunskap är mig för underlig, och för hög; jag kan icke begripat.

Una tal conoscenza è troppo maravigliosa per me, tanto alta, che io non posso arrivarci.

7 Hvart skall jag gå för dinom anda? Och hvart skall jag fly för ditt ansigte?

Dove me ne andrò lungi dal tuo spirito? e dove fuggirò dal tuo cospetto?

8 Fore jag upp i himmelen, så äst du der. Bäddade jag åt mig i helvete, si, så äst du ock der. (Sheol h7585)

Se salgo in cielo tu vi sei; se mi metto a giacere nel soggiorno dei morti, eccoti quivi. (Sheol h7585)

9 Toge jag morgonrodnans vingar, och blefve ytterst i hafvet,

Se prendo le ali dell’alba e vo a dimorare all’estremità del mare,

10 Så skulle dock din hand der föra mig, och din högra hand hålla mig.

anche quivi mi condurrà la tua mano, e la tua destra mi afferrerà.

11 Om jag sade: Mörker må betäcka mig, så måste natten ock vara ljus omkring mig.

Se dico: Certo le tenebre mi nasconderanno, e la luce diventerà notte intorno a me,

12 Ty ock mörkret är icke mörkt när dig, och natten lyser såsom dagen; mörkret är såsom ljuset.

le tenebre stesse non possono nasconderti nulla, e la notte risplende come il giorno; le tenebre e la luce son tutt’uno per te.

13 Du hafver mina njurar i dine magt; du vast öfver mig i moderlifvet.

Poiché sei tu che hai formato le mie reni, che m’hai intessuto nel seno di mia madre.

14 Jag tackar dig derföre, att jag underliga gjord är. Underlig äro din verk, och det besinnar min själ väl.

Io ti celebrerò, perché sono stato fatto in modo maraviglioso, stupendo. Maravigliose sono le tue opere, e l’anima mia lo sa molto bene.

15 Mine ben voro dig intet fördolde, då jag uti det hemliga gjord var; då jag skapad vardt nedre i jordene.

Le mie ossa non t’erano nascoste, quand’io fui formato in occulto e tessuto nelle parti più basse della terra.

16 Din ögon sågo mig, då jag ännu oberedd var; och alla dagar voro uti dine bok skrefne, de ännu varda skulle, och ingen af dem kommen var.

I tuoi occhi videro la massa informe del mio corpo; e nel tuo libro erano tutti scritti i giorni che m’eran destinati, quando nessun d’essi era sorto ancora.

17 Men huru kostelige äro för mig, Gud, dina tankar! O! huru stort är deras tal!

Oh quanto mi son preziosi i tuoi pensieri, o Dio! Quant’è grande la somma d’essi!

18 Skulle jag räkna dem, så vorde de flere än sanden. När jag uppvaknar, är jag ändå när dig.

Se li voglio contare, son più numerosi della rena; quando mi sveglio sono ancora con te.

19 Ack! Gud, att du dråpe de ogudaktiga, och de blodgirige ifrå mig vika måste.

Certo, tu ucciderai l’empio, o Dio; perciò dipartitevi da me, uomini di sangue.

20 Ty de tala om dig försmädeliga, och dine ovänner upphäfva sig utan sak.

Essi parlano contro di te malvagiamente; i tuoi nemici usano il tuo nome a sostener la menzogna.

21 Jag hatar ju, Herre, de som dig hata, och mig förtryter om dem, att de sig emot dig sätta.

O Eterno, non odio io quelli che t’odiano? E non aborro io quelli che si levano contro di te?

22 Jag hatar dem med rätt allvar; derföre äro de mig hätske.

Io li odio di un odio perfetto; li tengo per miei nemici.

23 Utransaka mig, Gud, och få veta mitt hjerta. Bepröfva mig, och förnim, huru jag menar det;

Investigami, o Dio, e conosci il mio cuore. Provami, e conosci i miei pensieri.

24 Och se till, om jag på enom ondom väg är, och led mig på den eviga vägen.

E vedi se v’è in me qualche via iniqua, e guidami per la via eterna.