Psaltaren 139

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, du utransakar mig, och känner mig.

Pou direktè koral la; Yon Sòm David O SENYÈ, Ou te sonde mwen e te konnen mwen.

2 Ehvad jag sitter eller uppstår, vetst du det; du förstår mina tankar fjerran.

Ou konnen lè m chita ak lè m leve. Ou konprann panse mwen yo de lwen.

3 Ehvad jag går, eller ligger, så äst du omkring mig, och ser alla mina vägar.

Ou konn egzamine chemen mwen fè avèk kouche mwen, e rekonèt bagay pi entim nan chemen mwen yo.

4 Ty si, det är intet ord på mine tungo, det du, Herre, icke allt vetst.

Menm avan mwen gen yon pawòl sou bouch mwen, Men gade, O SENYÈ, Ou konnen tout li menm.

5 Du skaffar hvad jag både förr och efter gör, och håller dina hand öfver mig.

Ou fin antoure mwen ni devan, ni dèyè e Ou te poze men Ou sou mwen.

6 Sådana kunskap är mig för underlig, och för hög; jag kan icke begripat.

Konesans konsa twò mèvèye pou mwen. Li twò wo. Mwen pa kab rive kote l.

7 Hvart skall jag gå för dinom anda? Och hvart skall jag fly för ditt ansigte?

Kibò mwen kab ale kite lespri Ou? Oswa kibò mwen kab sove ale pou m ta kite prezans Ou?

8 Fore jag upp i himmelen, så äst du der. Bäddade jag åt mig i helvete, si, så äst du ock der. (Sheol h7585)

Si mwen monte nan syèl la, Ou la. Si m fè kabann mwen nan sejou mò yo, men vwala, Ou la. (Sheol h7585)

9 Toge jag morgonrodnans vingar, och blefve ytterst i hafvet,

Si mwen pran zèl nan maten, si m ta rete nan pati lanmè pi lwen an,

10 Så skulle dock din hand der föra mig, och din högra hand hålla mig.

menm la, se men Ou k ap mennen mwen, e se men dwat Ou k ap kenbe m.

11 Om jag sade: Mörker må betäcka mig, så måste natten ock vara ljus omkring mig.

Si mwen di: “Anverite, tenèb la va kouvri mwen, e limyè ki antoure mwen an va vin fènwa,”

12 Ty ock mörkret är icke mörkt när dig, och natten lyser såsom dagen; mörkret är såsom ljuset.

menm tenèb la pa tenèb pou Ou, e fènwa a klere menm jan ak lajounen. Tenèb ak limyè se menm pou Ou menm.

13 Du hafver mina njurar i dine magt; du vast öfver mig i moderlifvet.

Paske se Ou menm ki te fòme pati anndan m yo. Ou te tise mwen, pyese m soti nan vant Manman m.

14 Jag tackar dig derföre, att jag underliga gjord är. Underlig äro din verk, och det besinnar min själ väl.

Mwen va bay Ou anpil remèsiman, paske mwen fèt yon fason mèvèye. Zèv Ou yo depase bon konprann e nanm mwen byen konnen sa.

15 Mine ben voro dig intet fördolde, då jag uti det hemliga gjord var; då jag skapad vardt nedre i jordene.

Fòm mwen pa t kache a Ou menm lè m te fèt nan sekrè a, e tise kon mèvèy etonnan nan fon tè a.

16 Din ögon sågo mig, då jag ännu oberedd var; och alla dagar voro uti dine bok skrefne, de ännu varda skulle, och ingen af dem kommen var.

Zye Ou te wè matyè san fòm mwen. Epi nan liv Ou a, te deja ekri tout jou ki te òdone pou mwen yo, menm lè youn nan yo potko fin rive.

17 Men huru kostelige äro för mig, Gud, dina tankar! O! huru stort är deras tal!

Anplis, SENYÈ, a la presye se panse Ou yo yo pou mwen! A la gran, yo gran anpil!

18 Skulle jag räkna dem, så vorde de flere än sanden. När jag uppvaknar, är jag ändå när dig.

Si m te konte yo, yo t ap an kantite depase sab. Lè m leve nan dòmi, mwen toujou avèk Ou.

19 Ack! Gud, att du dråpe de ogudaktiga, och de blodgirige ifrå mig vika måste.

O ke Ou ta touye mechan yo, O Bondye. Soti sou mwen, O moun ki vèse san.

20 Ty de tala om dig försmädeliga, och dine ovänner upphäfva sig utan sak.

Paske yo pale kont Ou ak mechanste, e lènmi Ou yo pran non Ou an ven.

21 Jag hatar ju, Herre, de som dig hata, och mig förtryter om dem, att de sig emot dig sätta.

Èske m pa rayi (sila) ki rayi Ou yo, O SENYÈ? Epi èske mwen pa t blese menm de (sila) ki leve kont Ou yo?

22 Jag hatar dem med rätt allvar; derföre äro de mig hätske.

Mwen rayi yo ak yon rayisman ale nèt. Yo devni lènmi m.

23 Utransaka mig, Gud, och få veta mitt hjerta. Bepröfva mig, och förnim, huru jag menar det;

Sonde mwen, O Bondye e konnen kè mwen. Mete mwen a leprèv e konnen panse mwen yo.

24 Och se till, om jag på enom ondom väg är, och led mig på den eviga vägen.

Konsa, wè si gen okenn move chemen nan mwen e mennen mwen nan chemen etènèl la.