Psaltaren 138

1 Davids. Jag tackar dig af allo hjerta; inför gudarna vill jag lofsjunga dig.

De David. Seigneur, je te rendrai gloire de toute mon âme, et je te chanterai mes psaumes devant les anges, parce que tu as écouté les paroles de ma bouche.

2 Jag vill tillbedja emot ditt helga tempel, och tacka dino Namne för dina godhet och trohet; ty du hafver gjort ditt Namn härligit öfver all ting, genom ditt ord.

Je t'adorerai en ton saint temple, et je rendrai gloire à ton nom, à cause de ta miséricorde et de ta vérité; car tu as exalté ton saint nom au- dessus de toutes choses.

3 När jag åkallar dig, så bönhör mig, och gif mine själ stora kraft.

En quelque jour que je t'invoque, aussitôt exauce-moi; et tu agrandiras mon âme par ta force.

4 Herre, alle Konungar på jordene tacka dig, att de höra dins muns ord;

Seigneur, que tous les rois de la terre te rendent gloire; car ils ont ouï toutes les paroles de ta bouche.

5 Och sjunga på Herrans vägom, att Herrans ära stor är.

Et qu'ils chantent dans les voies du Seigneur; car la gloire du Seigneur est grande.

6 Ty Herren är hög, och ser uppå det nedriga, och känner de högmodiga. fjerran.

Car le Seigneur, quoique très élevé, regarde les humbles, et reconnaît de loin les superbes.

7 Om jag midt i ångest vandrar, så vederqvicker du mig, och räcker dina hand öfver mina fiendars vrede; och hjelper mig med dine högra hand.

Si je marche au milieu des tribulations, tu me vivifieras; tu as étendu les mains contre la fureur de mes ennemis, et ta droite m'a sauvé.

8 Herren skall göra der en ända uppå för mina skuld; Herre, din godhet är evig; förlåt dock icke dina händers verk.

Le Seigneur les rétribuera en ma faveur; Seigneur, ta miséricorde est éternelle: ne méprise pas l'œuvre de tes mains.