< Psaltaren 132 >

1 En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;
Rwiyo rworwendo. Haiwa Jehovha, rangarirai Dhavhidhi namatambudziko ake ose aakasangana nawo.
2 Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:
Akapika mhiko kuna Jehovha, akaita mhiko kuna Wamasimba waJakobho achiti,
3 Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;
“Handingapindi mumba mangu kana kuenda kundovata pamubhedha wangu,
4 Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;
handingatenderi hope mumaziso angu, kana kutsumwaira mumeso angu,
5 Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.
kusvikira ndawana nzvimbo yaJehovha, nzvimbo yokugara yoWamasimba waJakobho.”
6 Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.
Takazvinzwa muEfurata, takasangana nazvo muminda yeJaari tikati,
7 Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.
“Ngatiendei kunzvimbo yake yokugara; ngatinamatei pachitsiko chetsoka dzake,
8 Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.
haiwa Jehovha, simukai muuye kunzvimbo yenyu yokuzorora, imi neareka yesimba renyu.
9 Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.
Vaprista venyu dai vafukidzwa nokururama; dai vatsvene venyu vaimba nomufaro.”
10 Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.
Nokuda kwaDhavhidhi muranda wenyu, musaramba muzodziwa wenyu.
11 Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.
Jehovha akapika mhiko kuna Dhavhidhi, mhiko yechokwadi yaasingagoni kushandura achiti, “Mumwe wechizvarwa chako ndichamugadza pachigaro chako choushe,
12 Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.
kana vanakomana vako vakachengeta sungano yangu nezvandakatema zvandakavadzidzisa, ipapo vanakomana vavo vachagara pachigaro chako choushe nokusingaperi-peri.”
13 Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.
Nokuti Jehovha akasarudza Zioni, akarida kuti huve ugaro hwake achiti,
14 Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.
“Iyi ndiyo nzvimbo yangu yokuzorora nokusingaperi-peri; ipapa ndipo pandichagara samambo, nokuti ndakapada,
15 Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.
ndichariropafadza nezvakawanda; ndichagutsa varombo varo nezvokudya.
16 Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.
Ndichafukidza vaprista varo noruponeso, uye vatsvene varo vachagara vachiimba nomufaro.
17 Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.
“Pano ndipo pandichameresa nyanga yaDhavhidhi, uye ndichatungidza mwenje womuzodziwa wangu.
18 Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.
Ndichafukidza vavengi vake nenyadzi, asi korona yake ichabwinya kwazvo.”

< Psaltaren 132 >