Psaltaren 132

1 En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;

A song of ascents. Remember, O Lord, David all his sufferings,

2 Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:

the oath that he swore to the Lord, and his vow to the Strong One of Jacob,

3 Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;

never to enter his tent, never to lie on his bed,

4 Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;

never to give his eyes sleep or his eyelids slumber,

5 Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.

till he had found a place for the Lord, for the Strong One of Jacob to live in.

6 Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.

We heard of it in Ephrathah, in the fields of Jaar we found it.

7 Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.

We went to the place where he dwelt, we bowed ourselves low at his footstool.

8 Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.

“Arise, Lord, and enter your resting-place, you and your mighty ark.

9 Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.

Let your priests wear a garment of righteousness, your faithful shout aloud for joy.

10 Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.

For the sake of David your servant, do not reject your Anointed.”

11 Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.

The Lord swore an oath to David an oath that he will not break; “I will set on your throne a prince of your line.

12 Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.

If your sons keep my covenant and the statutes I teach them, then their sons, too, forever, will sit on your throne.”

13 Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.

For the choice of the Lord is Zion; she is the home of his heart.

14 Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.

“This is forever my resting-place, this is the home of my heart.

15 Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.

I will royally bless her provision, and give bread to her poor in abundance.

16 Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.

Her priests I will clothe with salvation; her faithful will shout for joy.

17 Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.

There will I raise up for David a dynasty of power. I have set my anointed a lamp that shall never go out.

18 Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.

Robes of shame I will put on his foes, but on his head a glittering crown.”