Psaltaren 132
1 En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;
Tangtlaeng Laa Aw BOEIPA David ham a phaep pah te boeih poek pah.
2 Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:
BOEIPA taengah a caeng tih Jakob samrhang taengah khaw a caeng coeng.
3 Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;
Ka dap im khuila ka pawk pawt vetih ka soengca rhaenghmuen khaw ka paan mahpawh.
4 Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;
Ka mik te ih sak ham, ka mikkhu te ngam sak ham ka pae mahpawh.
5 Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.
BOEIPA ham a hmuen neh Jakob kah samrhang ham tolhmuen ka hmuh duela.
6 Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.
Khohmuen duup ah m'hmuh te Epharath ah khaw n'yaak uh coeng.
7 Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.
A tolhmuen la cet uh sih lamtah a kho kah khotloeng taengah bawk uh sih.
8 Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.
Aw BOEIPA nang na duemnah neh na sarhi thingkawng taengah thoo lah.
9 Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.
Na khosoih rhoek loh duengnah bai uh saeh lamtah na hlangcim rhoek loh tamhoe uh saeh.
10 Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.
Na sal David ham tah na koelh kah maelhmai te na mangthuung tak moenih.
11 Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.
BOEIPA loh David taengah oltak la a caeng coeng. Na bungko thaihtae lamkah khaw te lamloh mael pawt vetih nang ham ngolkhoel soah kang khueh bitni.
12 Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.
Ka paipi neh amih ka tukkil ka olphong te na ca rhoek loh a ngaithuen uh atah a ca rhoek khaw na ngolkhoel dongah a yoeyah la ngol uh ni.
13 Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.
BOEIPA loh Zion te a coelh tih amah tolrhum la a sahnaih thil.
14 Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.
Ka duemnah he ka sahnaih coeng dongah a yoeyah la pahoi ka ngol thil ni.
15 Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.
A sakah te ka uem ka uem pah vetih a khuikah khodaeng rhoek te buh ka cung sak ni.
16 Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.
Te vaengah a khosoih rhoek te khangnah ka bai sak vetih a hlangcim rhoek loh tamhoe la tamhoe uh ni.
17 Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.
David ham ki pahoi ka cawn sak vetih ka koelh ham hmaithoi ka tok pah ni.
18 Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.
A thunkha rhoek te yahpohnah ka bai sak vetih anih te a rhuisam neh ka khooi sak ni.
