< Psaltaren 132 >
1 En visa i högre choren. Tänk, Herre, uppå David, och uppå allt hans lidande;
Nyimbo yoyimba pokwera ku Yerusalemu. Inu Yehova, kumbukirani Davide ndi mavuto onse anapirira.
2 Hvilken Herranom svor, och lofvade dem mägtiga i Jacob:
Iye analumbira kwa Yehova ndi kulonjeza kwa Wamphamvu wa Yakobo kuti,
3 Jag vill icke gå i mins hus hyddo, eller lägga mig på mine sängs lägre;
“Sindidzalowa mʼnyumba mwanga kapena kugona pa bedi langa:
4 Jag vill icke låta mina ögon sofva, eller mina ögnalock sömnoga vara;
sindidzalola kuti maso anga agone, kapena zikope zanga ziwodzere,
5 Tilldess jag må finna ett rum för Herranom, till en boning dem mägtiga i Jacob.
mpaka nditamupezera malo Yehova, malo okhala a Wamphamvu wa Yakobo.”
6 Si, vi höre derom i Ephrata; vi hafve funnit det på skogsmarkene.
Zoonadi, tinamva za Bokosi la Chipangano ku Efurata, tinalipeza mʼminda ya ku Yaara:
7 Vi vilje gå in uti hans boningar, och tillbedja inför hans fotapall.
“Tiyeni tipite ku malo ake okhalamo; tiyeni tikamulambire pa mapazi ake.
8 Herre, statt upp till dina ro, du och din magts ark.
‘Dzukani Yehova, ndipo bwerani ku malo anu opumulira, Inuyo ndi Bokosi la Chipangano limene limafanizira mphamvu zanu.
9 Låt dina Prester kläda sig med rättfärdighet, och dina heliga glädja sig.
Ansembe anu avekedwe chilungamo; anthu anu oyera mtima ayimbe nyimbo mwachimwemwe.’”
10 Tag icke bort dins smordas regemente, for din tjenare Davids skull.
Chifukwa cha Davide mtumiki wanu, musakane wodzozedwa wanu.
11 Herren hafver svorit David en sannan ed, der skall han intet ifrå träda: Jag skall sätta dig dins lifs frukt uppå din stol.
Yehova analumbira kwa Davide, lumbiro lotsimikizika kuti Iye sadzasintha: “Mmodzi wa ana ako ndidzamuyika pa mpando waufumu;
12 Om dina barn hålla mitt förbund, och min vittnesbörd, som jag dem lärandes varder, så skola ock deras barn sitta på dinom stol evinnerliga.
ngati ana ako azisunga pangano langa ndi malamulo amene ndiwaphunzitsa, pamenepo ana awo adzakhala pa mpando wako waufumu kwamuyaya ndi muyaya.”
13 Ty Herren hafver utvalt Zion, och hafver lust till att bo der.
Pakuti Yehova wasankha Ziyoni, Iye wakhumba kuti akhale malo ake okhalamo:
14 Detta är min hvila evinnerliga, här vill jag bo; ty här behagar mig väl.
“Awa ndi malo anga opumapo ku nthawi za nthawi; ndidzakhala pano pa mpando waufumu, pakuti ndakhumba zimenezi.
15 Jag vill välsigna dess spis, och gifva dess fattigom bröd nog.
Ndidzadalitsa mzindawu ndi zinthu zambiri; anthu ake osauka ndidzawakhutitsa ndi chakudya.
16 Dess Prester vill jag bekläda med salighet, och dess helige skola glädja sig.
Ndidzaveka ansembe ake chipulumutso, ndipo anthu ake oyera mtima adzayimba nthawi zonse nyimbo zachimwemwe.
17 Dersammastäds skall uppgå Davids horn; jag hafver tillredt minom smorda ena lykto.
“Pano ndidzachulukitsa mphamvu za Davide ndi kuyikapo nyale ya wodzozedwa wanga.
18 Hans fiendar vill jag bekläda med skam; men öfver honom skall hans krona blomstras.
Ndidzaveka adani ake manyazi, koma chipewa chaufumu pamutu pake chidzakhala chowala.”