< Psaltaren 130 >

1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.
MAILOKO o na wahi hohonu, ua kahea aku au i oe, e Iehova.
2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.
E ka Haku e, e hoolohe mai oe i ko'u leo; E haliu mai kou pepeiao i ka leo o ko'u nonoi ana.
3 Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?
Ina ma ka hala oe e haka pono mai ai, e Iehova, E ka Haku, owai la ka mea e ku.
4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.
Aka, ma ou la ke kala ana o ka hala, I makauia'ku ai oe.
5 Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.
Ke kakali nei au, ke kakali nei ko'u uhane ia Iehova, A ke hoolana nei au ma kana olelo.
6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.
Ua oi aku ke kakali ana o ko'u uhane i ka Haku, Mamua o ko ka poe kiai kakali ana i ke ao.
7 Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.
E kakali o ka Iseraela ia Iehova, no ka mea, Me Iehova no ka lokomaikai, a me ia no hoi ka hoolapanai nui wale.
8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.
Nana no e hoolapanai i ka Iseraela, Mailoko aku o ko lakou hewa a pau.

< Psaltaren 130 >