Psaltaren 130

1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.

Une chanson d'ascension. Du fond de l'abîme, j'ai crié vers toi, Yahvé.

2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.

Seigneur, entends ma voix. Que vos oreilles soient attentives à la voix de mes requêtes.

3 Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?

Si toi, Yah, tu enregistrais les péchés, Seigneur, qui pourrait le supporter?

4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.

Mais le pardon est avec vous, c'est pourquoi on vous craint.

5 Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.

J'attends Yahvé. Mon âme attend. J'espère en sa parole.

6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.

Mon âme aspire à l'Éternel plus que les sentinelles n'aspirent au matin, plus que des gardiens du matin.

7 Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.

Israël, espère en Yahvé, car il y a de la bonté chez Yahvé. La rédemption abondante est avec lui.

8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.

Il rachètera Israël de tous ses péchés.