< Psaltaren 130 >
1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.
“A psalm of the steps, or the goings up.” Out of the depths do I cry to thee, O LORD!
2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.
O Lord! listen to my voice, Let thine ears be attentive to my supplication!
3 Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?
If thou, LORD, shouldst treasure up transgressions, Lord, who could stand?
4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.
But with thee is forgiveness, That thou mayst be feared.
5 Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.
I trust in the LORD; my soul doth trust, And in his promise do I confide.
6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.
My soul waiteth for the LORD More than they who watch for the morning; Yea, more than they who watch for the morning!
7 Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.
O Israel! trust in the LORD! For with the LORD is mercy, And with him is plenteous redemption.
8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.
He will redeem Israel From all his iniquities.