< Psaltaren 130 >

1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.
Tangtlaeng Laa A dung lamloh BOEIPA nang kang khue.
2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.
Boeip a aw ka ol he ya lamtah ka huithuinah ol te na hna phek kaeng lah.
3 Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?
Ka Boeipa Yahovah aw thaesainah he na dawn koinih unim aka pai thai eh?
4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.
Tedae namah taengkah khodawkngainah daengah ni n'rhih uh pueng.
5 Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.
Ka lamtawn BOEIPA te ka hinglu loh a lamtawn tih a ol dongah ka ngaiuep.
6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.
Mincang aka rhingda rhoek loh mincang a rhingda uh lakah ka hinglu loh Boeipa ni a rhingda.
7 Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.
BOEIPA taengah sitlohnah neh amah taengkah te tlannah he a puh dongah ni Israel loh BOEIPA dongah a ngaiuep.
8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.
Te dongah amah loh Israel te thaesainah cungkuem lamloh a lat ni.

< Psaltaren 130 >