Psaltaren 130

1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.

١ تَرْنِيمَةُ الْمَصَاعِدِ أَيُّهَا الرَّبُّ إِيَّاكَ أَدْعُو مِنَ الأَعْمَاقِ.

2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.

٢ فَاسْمَعْ يَا رَبُّ صَوْتِي، وَلْتَكُنْ أُذُنَاكَ مُرْهَفَتَيْنِ إِلَى صَوْتِ تَضَرُّعِي.

3 Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?

٣ إِنْ كُنْتَ يَا رَبُّ تَتَرَصَّدُ الآثَامَ، فَمَنْ يَسْتَطِيعُ الْوُقُوفَ فِي مَحْضَرِكَ؟

4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.

٤ وَلأَنَّكَ مَصْدَرُ الْغُفْرَانِ فَإِنَّ جَمِيعَ النَّاسِ يَهَابُونَكَ.

5 Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.

٥ انْتَظَرْتُكَ يَا رَبُّ. نَفْسِي تَنْتَظِرُكَ، وَفِي كَلِمَتِكَ رَجَائِي.

6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.

٦ نَفْسِي تَنْتَظِرُ الرَّبَّ بِلَهْفَةٍ أَكْثَرَ مِنْ لَهْفَةِ الْحُرَّاسِ مُتَرَقِّبِي الصُّبْحِ.

7 Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.

٧ لِيَتَرَجَّ إِسْرَائِيلُ الرَّبَّ، لأَنَّ مِنْهُ الرَّحْمَةَ وَالْفِدَاءَ الْكَثِيرَ.

8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.

٨ وَهُوَ يَفْدِي إِسْرَائِيلَ مِنْ جَمِيعِ آثَامِهِ.