Psaltaren 130

1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, Herre.

١ تَرْنِيمَةُ ٱلْمَصَاعِدِ مِنَ ٱلْأَعْمَاقِ صَرَخْتُ إِلَيْكَ يَارَبُّ.

2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst.

٢ يَارَبُّ، ٱسْمَعْ صَوْتِي. لِتَكُنْ أُذُنَاكَ مُصْغِيَتَيْنِ إِلَى صَوْتِ تَضَرُّعَاتِي.

3 Om du, Herre, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes?

٣ إِنْ كُنْتَ تُرَاقِبُ ٱلْآثَامَ يَارَبُّ، يَا سَيِّدُ، فَمَنْ يَقِفُ؟

4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig.

٤ لِأَنَّ عِنْدَكَ ٱلْمَغْفِرَةَ. لِكَيْ يُخَافَ مِنْكَ.

5 Jag vänter efter Herran; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord.

٥ ٱنْتَظَرْتُكَ يَارَبُّ. ٱنْتَظَرَتْ نَفْسِي، وَبِكَلَامِهِ رَجَوْتُ.

6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra.

٦ نَفْسِي تَنْتَظِرُ ٱلرَّبَّ أَكْثَرَ مِنَ ٱلْمُرَاقِبِينَ ٱلصُّبْحَ. أَكْثَرَ مِنَ ٱلْمُرَاقِبِينَ ٱلصُّبْحَ.

7 Israel hoppes uppå Herran; ty när Herranom är nåd, och mycken förlossning när honom.

٧ لِيَرْجُ إِسْرَائِيلُ ٱلرَّبَّ، لِأَنَّ عِنْدَ ٱلرَّبِّ ٱلرَّحْمَةَ وَعِنْدَهُ فِدًى كَثِيرٌ،

8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder.

٨ وَهُوَ يَفْدِي إِسْرَائِيلَ مِنْ كُلِّ آثَامِهِ.