< Psaltaren 13 >

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, huru länge vill du så platt förgäta mig? Huru länge fördöljer du ditt ansigte för mig?
MAING arai da kom pan kotin malie ia la? Arai da komui pan kotin karirila silang omui mo i?
2 Huru länge skall jag sörja i mine själ, och ängslas i mitt hjerta dagliga? Huru länge skall min ovän förhäfva sig öfver mig?
Arai da i en perki nan lol ai o salo mi nan mongiong i ran karos? Arai da ai imwintiti en kaurur kin ia?
3 Skåda dock, och hör mig, Herre min Gud; upplys min ögon, att jag icke bortsomnar i dödenom:
Maing ai Kot, kom kotin masan dong ia o sapeng ia. Kom kotin kamaraini mas ai, pwe i ender mela.
4 Att min ovän icke skall berömma sig att han är mig öfvermägtig vorden, och mine motståndare glädja sig att jag nedre ligger.
Pwe ai imwintiti ender inda: I kaloedier i. O me palian ia ender perenki ai pupedier.
5 Men jag tröstar deruppå, att du så nådelig äst; mitt hjerta gläder sig, att du så gerna hjelper.
A i kin liki omui kalangan; mongiong i en peren kida omui kotin sauasa ia. I pan kauleki Ieowa duen a kotin wiawia mau ong ia.
6 Jag vill sjunga Herranom, att han så väl emot mig gör.

< Psaltaren 13 >