Psaltaren 13

1 En Psalm Davids, till att föresjunga. Herre, huru länge vill du så platt förgäta mig? Huru länge fördöljer du ditt ansigte för mig?

Hversu lengi ætlar þú Drottinn að gleyma mér – að eilífu, eða hvað? Ætlar þú sífellt að horfa í aðra átt þegar ég er í nauðum staddur?

2 Huru länge skall jag sörja i mine själ, och ängslas i mitt hjerta dagliga? Huru länge skall min ovän förhäfva sig öfver mig?

Hve lengi verð ég að byrgja inni angist mína? Hve lengi eiga óvinir mínir að hreykja sér upp yfir mig?

3 Skåda dock, och hör mig, Herre min Gud; upplys min ögon, att jag icke bortsomnar i dödenom:

Svara mér Drottinn, Guð minn, og sendu mér ljós þitt, annars er úti um mig!

4 Att min ovän icke skall berömma sig att han är mig öfvermägtig vorden, och mine motståndare glädja sig att jag nedre ligger.

Þaggaðu niður í óvinum mínum sem segja: „Við höfum sigrað hann!“Láttu þá ekki hlakka yfir því að ógæfa hendi mig.

5 Men jag tröstar deruppå, att du så nådelig äst; mitt hjerta gläder sig, att du så gerna hjelper.

En, – ég mun treysta þér og miskunn þinni hvað sem á gengur og fagna yfir hjálp þinni!

6 Jag vill sjunga Herranom, att han så väl emot mig gör.

Ég vil lofsyngja Drottni, því að ríkulega blessaði hann mig.