Psaltaren 129

1 En visa i högre choren. De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; så säge Israel;

song [the] step many to vex me from youth my to say please Israel

2 De hafva ofta trängt mig, allt ifrå min ungdom; men de vordo mig icke öfvermägtige.

many to vex me from youth my also not be able to/for me

3 De plöjare hafva plöjt på min rygg, och dragit sina fårar långa.

upon back/rim/brow my to plow/plot to plow/plot to prolong (to/for furrow their *Q(K)*)

4 Herren, som rättfärdig är, hafver de ogudaktigas rep afhuggit.

LORD righteous to cut cord wicked

5 Ack! att på skam komma måtte och tillbakavända, alle de som Zion hätske äro.

be ashamed and to turn back all to hate Zion

6 Ack! att de måtte vara såsom gräs på taken, hvilket förtorkas, förr än det uppskärs;

to be like/as grass roof which/that former to draw to wither

7 Af hvilkom skördemannen icke uppfyller sina hand, ej heller han, som binder kärfvarna, sin famn;

which/that not to fill palm his to reap and bosom his to bind

8 Och de, som framom gå icke säga: Herrans välsignelse vare öfver eder; vi välsigne eder i Herrans Namn.

and not to say [the] to pass blessing LORD to(wards) you to bless [obj] you in/on/with name LORD