Psaltaren 127

1 En visa Salomos, i högre choren. Om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som derpå bygga; om Herren icke förvarar staden, så vaka väktarena fåfängt.

Malaksid no ni Yahweh ti mangipatakder iti balay, awan serserbi ti panagtrabaho dagiti agipatpatakder. Malaksid no bantayan ni Yahweh ti siudad, awan serserbi ti agbanbantay.

2 Det är fåfängt, att I bittida uppstån, och sent gån till hvilo, och äten edart bröd med sorg; ty han gifver det sina vänner, vid de sofva.

Awan serserbina kenka ti bumangon a masapa, ti naladaw a panagawid, wenno ti pannangan iti tinapay a nagbannogan, gapu ta it-ited ni Yahweh ti pannaturog kadagiti ay-ayatenna.

3 Si, barn äro en Herrans gåfva, och lifsfrukt är en skänk.

Kitaem, dagiti ubbing ket tawid a naggapu kenni Yahweh, ken ti bunga ti aanakan ket gunggona manipud kenkuana.

4 Lika som skott uti en stark mans hand, så äro ock de unge dränger.

Dagiti annak ti agkabanuag a lalaki ket kasla kadagiti pana iti ima iti mannakigubat.

5 Säll är den som sitt koger af dem full hafver; de komma icke på skam, då de med sina fiendar handla i portenom.

Anian a naggasat ti tao a napno ti pagkargaan ti panana. Saan a maibabain isuna inton sangoenna dagiti kabusorna iti ruangan.